.
.
.
Hej bloggisar.
.
.
.
Nu ska jag faktiskt ta upp något ganska allvarlig på Hofp. Igen. Det blir bara så ibland att jag hamnar utanför min feelgood och jag hoppas ni förstår! Den här gången gäller det att bli ofrivilligt drogad. Anledningen till att jag tar upp detta just nu är för att min dotter har en idol på nätet som heter Clara Henry (youtube, blogg osv) Hon blev drogad på en blogg-gala nyligen och när min dotter pratade om detta och jag läste om händelsen så var det som att det knöt sig i magen på mig. Dels för att jag plötsligt insåg att om några år så är Lolo i en den där åldern då det finns risk att hon kan hamna i liknande situationer och dels för att jag själv blev drogad som väldigt ung. Bara 16 år ung. På Kreta. På den tiden var det inte alls kännt med sk våldtäktsdroger. Inget jag och mina vänner någonsin hört talats om eller heller visste att det ens förekom.
.
.
Jag vaknade upp på mina vänners hotel (vi var fyra tjejer och vi bodde med mina vänners föräldrar på två olika hotell i samma charterort) och mår s å illa. Jag har rejäla blåmärken över hela kroppen och är kritvit i ansiktet (efter en veckas charter..) och framförallt minns jag ingenting av vad som hänt de senaste 10 timmarna. Ingenting. Inte ett endaste dugg förutom en blixtsekvens där det är mototcykel som stannar med en man på en stor väg och som jag vill upp på och en annan sekvens där jag sitter i ett mörkt rum med en annan man… Tror jag då i den här situationen att jag blivit drogad där jag ligger vilsen och liten och långt långt hemifrån? Nej det tror jag ju så klart inte för det vet jag ju inte att detta överhuvudtaget förekommer. Mina vänner är där med mig på rummet och min allra bästa finaste vän A har som t u r är varit med mig hela natten (de andra lämnade oss för att åka på disco) för att hon någonstans förstod (trots sin tonårsfylla) att jag nog skulle kunna göra mig riktigt illa eftersom jag tydligen varit helt totalt sjövild. Inte full och illamående och sluddrig eller trött (vi brukade inte festa. Detta var i juli och jag drack min första folkis på Valborg samma år så vi hade precis ”hittat festandet”) utan mer eller mindre tokgalen. Min vän A berättar för mig att jag under natten varit helt olik mig själv och bla hoppat på främmande mäns motorcyklar, sprungit mitt i gatorna, att hon dragit ur mig ur en bil där en man försökte röva bort mig, att jag kastat mig ner från en hög mur och framförallt att hon försökt få mig ifrån den plats där jag blev drogad. Det var nämligen absolut ingen bra eller lämplig plats alls för naiva unga flickor från Sverige att vara på… Hur vi huvudtaget fick åka dit för vännernas föräldrar är fortfarande en gåta. De kanske var så semesterglada på vin eller för trötta på tonåringar eller hade fått solsting eller något. För de lät oss fyra flickor åka iväg låångt ut på landet till det ställe där den amerikanska flottan bodde (de hade militärbas på Kreta då) Vi fick åka med ett gäng färgade män i tjugoårsåldern (färgen spelar absolut inte in men jag nämner det för att ni ska få en bild) från amerikanska förorter och som var jättestora och långa som basketspelare, som kunde rappa och prata supercoolt som på film (tyckte vi) och som hade laddade pistoler i byxlinningen.. (de var visst i fejd med greker) Dessa skulle vi nämligen ha Barbeque med. Jättemysigt liksom med lite grillfest för flickorna på resan. Man kan ju tänka vad de männen var ute efter… Vi flickor själva ville bara ha massa spännning och kul och vara coola. Ville uppleva sånt som vi aldrig någonsin upplevt där i vår lilla by ute på landet utanför Småstaden. Men nej, det blev ju som ni förstår inte så mysigt det där. Det blev för mig en drink på männens terass (min drink blandades av någon anledning i köket kom vi fram till efteråt) och sen blev det totalt svart i tio timmar. Jag blev drogad och drogen slog till omedelbart efter jag svalt den. Drogad och helt själv med mannen som gjorde detta mot mig i ett rum på en miltärbas ute i grekiska ingenstans innan min vän förstod att det var något väldigt fel på mig…
.
.
Så där låg jag då för 28 år sedan och trodde att jag varit alldeles galet för full (men jag drack ju bara en drink på hela kvällen?) och mycket dum. Att jag betett mig dåligt och varit pinsam. Men stämningen i rummet är ganska hög för kvällen och natten hade ju varit så galet spännande och killarna hade varit såå roliga och Petra bara såå crazy… Min bästa vän är dock lite orolig och vill att vi ska tillbaka till vårat egna hotell längre ner på gatan eftersom vi lovat hennes föräldrar, som bor där, att alltid sova i vårat egna rum. De har nog insett något av det idiotiska med att släppa iväg oss med ”the boys from the hoods” och blivit oroliga för när vi kommer fram, jag vinglandes, ruffsig och blåslagen i den heta grekiska solen, var de ordentligt arga. Och absolut mest på mig. Den stökiga barnet med blåmärken och som blivit för full på caherterresan och utsatt deras egna dotter för dumheter och jag skämdes som jag nog aldrig skämts förut. Ingen fick reda på vad som egentligen hänt. Ingen f ö r s t o d vad som hänt och ingen visste ju inte riktigt heller. Vi vänner fnittrade bort det som just en gaaalet spännande natt och fylla och en jättetokig jag (och de andra var fortfarande mycket imponerade av ”amerikanerna”) och när jag kom hem till Sverige igen någon dag efteråt så vågade jag absolut inte berätta vad som hänt för mina föräldrar (De hade ju låst in mig i ett år) Det skrattades mest åt att jag var blekare när jag kom hem än innan jag åkte (och blåmärkena dolde jag omsorgsfullt)
.
.
Som ni märker så sitter den här händelsen ovan liksom fast i mig. Fortfarande. Det är nog för att den inte blev bearbetad alls och jag skulle ju så klart fått prata med en vuxen om det som hänt mig (det tog många år innan jag ens förstod att jag blivit drogad) Det är numera så otroligt lätt att råka illa ut som ung naiv tjej och det är ganska skrämmande att våra döttrar ska växa upp i det här. Att sånt som var otroligt sällsynt och knappt förekommande då vi var unga är tydligen vardag numera och att män tycker att de kan göra så här mot flickor och utnyttja dem hänsynslöst. Som tur är verkar Clara Henry, precis som jag, ha haft med sig en bra vän som tog hand om henne när hon drogades och som även förstod vad som hänt. Hade jag inte haft min riktiga vän där och då i Grekland juli 1988 så kanske jag inte hade levt idag.
.
.
.
KRAM
.
.
.
.
Usch vilken ruskig historia. Är glad att min dotter är vuxen 😉
Vilken mardröm..! Förstår att du är orolig för dina flickor.. Har själv en dotter som är tio, och det är klart att man funderar på dessa saker.
Har själv heller aldrig någonsin tagit droger, så det är fruktansvärt att någon gjort så här mot dig..
Men tack för att du delar med dig av detta. Det är verkligen viktigt att prata om det.
Kram Anna
Så starkt av dig att dela med dig av detta. Så hemsk och vidrig världen är ibland. Stor kram till dig
Verkligen inte riktigt jobbig händelse du berättar om, men som du skriver viktigt att prata om det! Ja, som mamma är man livrädd att något liknande ska hända ens egna barn, speciellt kanske om man har döttrar! All kred till dig att du vågar berätta! Kramar ❤️
Vanligt på 80-talet, vi hoppas att ungdomarna är mer upplysta idag men extremt bra att du tar upp det!! Kan aldrig sägas för mycket!
Ännu vanligare i dag…
Herregud vilken mardröm. Starkt att berätta detta för oss. Kram
Men usch då. Tack för att du vågade berätta. Du är i övrigt också en väldigt modig tjej! Och det är så fint att bloggare också delar med sig av sådant här som inte bara är feelgood och vackra saker.
Men vilken fruktansvärd historia. Och det är som du säger: Medvetenheten om att sådant här finns och förekommer, att övergrepp sker även om tjejerna ”verkar ha kul”, att unga brudar är lovligt byte för allehanda samvetslösa och sjuka typer är ganska ny… Jag är äldre än du och har själv minnen av saker som jag DÅ tyckte att jag kanske delvis fick skylla mig själv för men som mitt medelålders jag absolut kan se skulle ha anmälts och rapporterats. Det föll mig inte in, det var jag som på något vis klantat till det. Slut shaming var samhällsklimatet då som nu, även om det väl går framåt.
Starkt att berätta, det är viktigt att lägga skulden för sånt här där den hör hemma, alltså hos förövarna, och naturligtvis också att upprätthålla ett förtroendefullt förhållande till sina barn (av båda könen) så att de förstår att de alltid kan larma en förälder eller en annan vuxen om de råkat ut för något som de inte själva har erfarenhet, ork och mognad att hantera.
Kram!
Usch ja…! Har aldrig blivit drogad men väl bjuden på hembränt utan att jag fattade det. Ungefär samma effekt vill jag påstå + en smak av….elektricitet(?) i munnen…..(ja jag vet det låter märkligt). :s
Sedan dess var det bara eget köpt som inmundigades med en rumme i flaskhalsen så inget kunde hamna däri. Sen har jag haft tur som alltid haft min bästa kompis och vi har aldrig aldrig vikit från varandras sida. DET tror jag är viktigt att trumma i ungarna. All man aldrig lämnar en kompis i sticket. Och att de alltid kan höra av sig till oss vad som än händer. Vi sitter alltid nyktra när vi har ”barn på stan” och det händer ibland att vi får rycka ut för att andra föräldrar druckit vin… och kan inte komma.
Sen är jag själv en sån förälder som alltid sitter uppe och väntar på min son 17,5 även om han tycker jag är AAAAS-jobbig ibland. Men då får vi bytt några ord och jag ser att han är ok. Jag inbillar mig iaf att det är en trygghet för honom. Att han vet att någon väntar på honom och vill se så han mår bra… Sover han hos någon kompis får han ringa mig när de kommit hem. Ja eller smsa har gått bra det senaste. Man hör ju om personer som försvinner spårlöst efter en utekväll på väg hem. En del förblir mysterium, tänk er de föräldrarna. andra hittas i kanalen månader senare… Ett par av dessa föräldrar är bekanta till oss.. USCH!
Tack för att du delade med dig av denna hemska berättelse. Vilken tur att allt gick bra för dig, även om det sätter sina spår. Usch vilken ångest och panik du måste känna när du tänker tillbaka. Jag har själv varit med om saker då jag var ung och full, men har aldrig blivit drogad som tur är. Håller med om att man tänker annorlunda när man får barn, och vad som kan hända med dom. Har själv en 12-årig dotter. Man är så rädd ibland, så att man vill sätta dom i en glasbur. Puh! Styrkekram till dig!
Knyter sig i min mage också. Bra du tar upp detta! Har själv blivit drogad, vid två tillfällen faktiskt. Detta har hänt på krogen i ’min småstad’. Mamma o pappa har alltid sagt åt mig att vara uppmärksam för sådant, inte lita på främlingar, ändå hände det. Man träffar ett gäng killar som är fräscha, snygga, trevliga o häftiga. Har även liftat med okända män hem från stan sena kvällar. Hade en kompis som drog med mig på detta, för det var verkligen inte så mamma o pappa uppfostrat mig. Så vill säga att även då man litar på att ens egen dotter aldrig skulle göra något sådant, SÅ kan det vara att de ändå gör det, för att de umgås med ’fel vänner”, som söker efter spänning. Jag undrar vad dessa killar som utsätter tjejer för övergrepp har för kvinnosyn, vad har de fått för uppfostran? Men det är säkert så att det handlar om grupptryck där också, vad gäller killar som drogar tjejer? Så, viktigt att vi pratar med våra ungdomar om detta som du skriver, om grupptryck också.
Usch, fy vilken otäck upplevelse! Kram fina du. Tack för att du delar med dig och tar upp detta viktiga ämne.
Så himla hemskt! Skrämmande! Kompisens föräldrar var nog egentligen oroliga o arga på sig själva för att de låtit er åka! Jag o min kompis var på franska rivireran själva en gång. Vi var några år äldre o hade körkort så det var egentligen inget konstigt. MEN när vi strosade omkring i hamnen i Monaco så frågade en man om vi ville komma ombord på deras båt o det ville vi såklart. De bjöd på en drink. Helt otroligt men inget hände. Vi bara pratade o en stund senare hoppade vi av. Vi låg i hamnen hela tiden Tänker idag vilken otrolig tur vi hade. Många kramar Lisa S
Shit Petra, vilken tur du hade som hade en vän som tog hand om dig!!! Så starkt att kunna dela med sig för trots att du försöker berätta på ett någorlunda lätt sätt så förstår man att visst finns det tuffa tankar kvar. Har själv också varit utsatt som yngre och blä jag blir inte riktigt av med känslan… mest är det väl att man inte är helt hundra på vad som hände eller inte hände. kram
Det samma har hänt mig när jag var 18 år och för första gången åkt på semester utan föräldrar. Naiv som man var så blev vi bjudna på Sangria av några äldre män på en bar och naturligtvis tog vi tacksamt emot dem. Jag minns inte så mycket av kvällen efter det och det gjorde inte min kusin heller. Det enda jag kommer ihåg var att jag betedde mig mycket konstigt och att jag absolut inte var mig själv, jag kunde inte styra mina handlingar och allt var som i en dimma. Som tur var mötte några killar vi lärt känna från Sverige oss med dessa äldre män och räddade oss ur deras klor, var vi var på väg med dem vet jag inte men de ville inte släppa oss i första taget. Dagen efter vaknade jag med en fruktansvärd huvudvärk och jag kände mig fortfarande konstig, flummig liksom och detta höll i sig halva dagen. Vi konstaterade ganska snabbt att detta inte berodde på fylla då känslan var något helt annat och vi hade ju inte druckit så mycket men blivit bjuden 2 gånger av dessa män som troligen spetsat drinkarna med något mer än brukligt. Ryser när jag tänker tillbaka på det, herregud vad mycket som kunde hänt!!
Fy vad hemskt! usch vad växer våra barn upp i egentligen, det är skrämmande. Har en tonåring hemma och jag oroar mig såå för att just sånt här ska hända.
En person vi känner, stannade till med bilen då han såg en ung person liggandes vid en trottoarkant (dagen efter valborg), han hoppade ut och ringde direkt ambulans, när ambulansen kom hade hans hjärta precis slutat slå, ambulansmännen återupplivade honom på plats, vet dock ej hur det gick sen men ambulansmännen sa att det var troligen droger inblandat: Usch!!
Åh fy sjutton! Har också blivit drogad. På en fest som anordnades av ”Gentlemen´s club” (väldigt passande namn). Togaparty och jag var Cleopatra. Fick en väldigt liten drink och blev helt crazy. Lyckades ta mig från badhuset, där festen hölls, upp till stadens hotell, där jag jobbade. Väl de ringde mina arbetskamrater efter min äldre syster och hon tog mig till sjukhuset. Efter prover etc visade det sig att gentlemännen blandat vodka och exotisk juice med Rhohypnol (lugnande/sömnmedel). Självklart polisanmälde vi och stämningen blev ju på topp i vår lilla stad. Hemskt! Bra att du vågar skriva om det här Petra. Kram Mia
http://happyvardag.se/2015/05/07/nar-feelgood-bast-sammanfattar-tillvaron/
Fy så obehagligt! Verkligen vidrigt. Så bra och starkt av dig av dig att lyfta detta ämne!
Kram
Hej Petra! blev så glad när jag såg din fina silkes matta då jag letat länge efter en sådan! Kan du vara jättesnäll och säga vilken färg du har? Den du länkade till såg mer ”vit” ut..
Samma sak hände mig, fast för 25 år sedan i Torremolinos. Stora amerikanska militärer… Skillnaden var att jag och min kompis blev helt handlingsförlamade och ”fastnade” inne på damtoan. Vi satt där inne på golvet i vad som kändes som evigheter. När vi väl orkade stötta varandra hem (och, nej, vi var inte fulla av alkohol heller) så kräktes vi båda resten av natten hemma på hotellet. Tänker ofta på vilken tur vi hade som inte hamnade i klorna på dessa män, jag ryser vid tanken på vad som kunde ha hänt.
Jag önskar att alla kunde prata med sina ungar om detta. Både om riskerna att bli drogad samt vikten av att stanna hos kompisar som inte mår bra och att våga be om hjälp.
Kram
Vill förtydliga att det tyvärr inte bara är unga som drabbas. Håll koll på er dryck på fester och som tidigare nämnts lämna aldrig en kompis i sticket!
Blev alldeles tagen av detta inlägg, så himla hemskt och tragiskt!
Var med om en liknande sak på Rhodos i slutet av åttiotalet, jag tyckte inte om drinken och drack aldrig upp som dom andra, tack o lov, men jag minns skräcken av att försöka hjälpa min vän hem då hon absolut inte ville följa med. Till slut lyckades jag få med henne, puh. Vem vet vad som kunnat hända, rysligt…
Starkt och bra att du berättar!
Kram
Hej Petra! Jag tycker att det är starkt av dig att dela med dig av en sådan tragisk händelse. Kan bara meddela om att man är mycket mer försiktig idag men att man dock är än mer utsatt… Tyvärr! Dem som gör det är ju extremt skickliga! Styrkekramar till dig! Kram Louise
Det knyter sig i magen när jag läser dina rader. Tack så otroligt mycket för att du delar med dig och för att du presenterar det på det sätt du gör! Har själv en tonårsdotter som dels ska på ett sportläger utan någon vän i sommar, (helt enkelt lockar själva sportutövandet så mycket att hon kommer att åka utan att känna en kotte) dels ska hon semestra i södra Europa med en jämngammal kompis och hennes familj. När jag har velat prata med kompisens mamma för att höra om upplägget och försöka visa vad jag tycker att 14-åringar kan eller inte kan/inte ska göra själva så har jag blivit kallad kontrollfreak, hönsmamma och att inte klara av att klippa av navelsträngen. Din text stärker mig ytterligare i att jag är ”på rätt spår” när jag bryr mig och ställer frågor till kompisens familj I FÖRVÄG. Tänker inte bry mig om vad jag blir kallad. Så. Det. Så. Kram från en som följt din blogg nästan från början!
Usch, vilken hemsk upplevelse! Tack för att du delar med dig!
oj,oj,oj vilken sorglig och dramatisk händelse. Starkt att du delar med dig.Detta är verkligen något som borde belysas mycket,mycket mer än det görs idag. Det hände en gång min väninna på en lokal, för typ 25 år sedan. som tur var såg jag att hon var konstig ,förstod på en gång vad som hade hänt ( vet faktiskt inte hur jag kunde veta detta , men det kanske var mer känt här i Rom, jag vet inte ) ställde bort drinken och fick på nåt sätt henne därifrån och hem. Vad jag däremot inte vet är vem som gjorde det eller varför , vi var själva där vid bardisken och pratade inte med någon, men vi kanske var ”betraktade” vad vet jag.Hur som helst så är detta hemskt och fruktansvärt att det fortfarande förekommer och att det inte kan stoppas på nåt sätt och att vi kvinnor , våra döttrar och alla andra tjejer inte är mer skyddade.
En stor kram till dig <3
Monica i Rom
Vilken otäck berättelse, blir verkligen berörd av den!
Vilken tur att allt slutade väl iaf. Men sååå hemskt det kunde gått 🙁
Tack för att du delar med dig av det här Petra, tror att det kan hjälpa många att våga berätta. Föräldrarna som var med på resan reagerade nog då som de flesta skulle gjort idag, men det kan hjälpa oss att fundera och fråga lite mer varsamt om vad som har hänt. Förhoppningsvis kan alla vi ”ordentliga” vuxna hjälpas åt att upptäcka sånt här och stoppa det (i den mån det nu går…).
Kram /Emelia
Mig hände det på avenyn i Göteborg. Jag pluggade på handelshögskolan och bodde i stan. I en bar stod ett gäng äldre killar (som vi stämplade som försäkringskillar av någon anledning ;-)) en av dem måste ha hällt GHB i mitt glas när det stod på bardisken. Det var min första drink, en gin Tonic, och efter mindre än hälften började jag tycka att jag kände mig konstigt påverkad och illamående. Jag sa till mina kompisar att jag inte mådde bra, tryckte drinken i min väninnas hand (en drink var ju dyr när man var student och slösades ju inte bort hursomhelst… ;-)), funderade ett tag på att gå hem, men kom fram till att jag måste ta en taxi. Så full kände jag mig. Vilken tur! Killarna följde med ut på gatan, jag hoppade in i taxin och försvann. Hur jag tog mig i säng minns jag inte. Nästa morgon var nog det värsta jag varit med om. Jag bara kräktes och kräktes, mådde dåligt, svettades och var helt skakig hela nästa dag. Framemot kvällen ringe jag min kompis för att höra hur kvällen varit för dem. Det var samma tjej som fått drinken tryckt i handen av mig… Hon låg också hemma med en otrolig ”baksmälla” och fattade inte vad som hänt. Vi delade dosen – jag vill helst inte tänka på vad som hänt om en av oss fått i sig hela… Eller om jag inte varit klok nog att investera pengarna i en taxiresa.
Tack själva alla fina läsare för era omtänksamma och kloka hälsningar. Ni är bäst<3
KRAM
P
så viktigt! i applaude you för att du delar med dig så öppet! det är ju tyvärr allt vanligare att tjejer blir droppade och att de utsätts för saker som bäst går att beskriva som att det är i någon form av gråzon för övergrepp.
Så otroligt viktigt o bra att du berättar, som ung tjej tar man ju på sig skulden själv.
Grymt skrivet!
Kram på dig Petra! Modigt att skriva om din upplevelse.
Så bra att du berättar Petra! Jag har också läst Claras inlägg och det är starkt av också henne att berätta. Vi är så många som blivit drogade. Själv blev jag drogad av en australiensisk kille på en husfest i London. Han trodde jag var singel men när han blev introducerad för min make drog han från festen. Det som gör mig mest förbannad är att den här killen sa förlåt till min man innan han drog (min man fattade först inte varför han sa förlåt) Till mig sa han ingenting. Jag blev drogad med Rohypnol och kunde knappt röra mig i 12h. Vidrigt var det och jag är livrädd att det någon gång ska hända mina döttrar.
Hände samma sak för mig i Grekland för 18 år sedan och som sagt så har man inte riktigt bearbetat det eftersom det tog år innan man fattade själv. Blev bl a stoppad i sista stund av en vän när jag var på väg in i en stannande sportbil, stod på bardiskar(sett bilder i efterhand)., klädde av mig naken… De tillfälliga kompisarna man hängde med då och bara är facebookvänner med idag tror ju förmodligen fortfarande att jag är en helt galen festprisse utan omdöme.
thank you for sharing this
Ush vilken hemsk berättelse! Puss kram <3