Hej alla fina läsare!

Måste börja med att tacka för alla kärleksfulla kommentarer. Tack, tack, tack<3

Jag har saknat er mina trogna följare och har ju inte bloggat sen i början av december. Men detta har varit en välbehövlig ledighet från social media, tro mig. Jag har helt enkelt varit tvungen att lämna den här världen ett tag, kroppen och huvudet har protesterat.

Det började med att jag i början av december blev dålig. Fick en hemsk migränattack som satt i och som inte ville släppa på veckor. Till följd av alla mina försök med migränmedicinering, som var många många spray i näsan, så fick jag sen ytterligare en typ av huvudvärk. Riktigt ont på ett annat sätt och på vissa punkter i huvudet var det en strålande värk (mest runt ögonen) På grund av den ständiga huvudvärken och oron och medicin (tror jag) så drabbades jag sen av ångest.

Jag har varit dålig förut och haft två perioder av ångest tidigare. När jag skilde mig (eller då jag plötsligt blev lämnad av min man en aprilkväll och stod där rädd och chockad och själv med en nybliven ettåring och fyraåring) ja det var riktigt jobbigt då. Och sen när jag fick en panikångestattack, efter mycket stress, mitt på Centralen i Stockholm och som sen följdes av flera stycken likadana attacker. De kändes precis som många beskriver, att man håller på att dör (Man känner sig inte som sig själv, kan inte andas, man är yr, kallsvettig och jätterädd.) Jag gick in i väggen då helt enkelt. Dock försvann ångesten nästan direkt när det visade sig att jag helt ovetandes och oplanerat blivit gravid med fjärde barnet som 44-åring, då blev det plötsligt annat att tänka på<3

Ångesten denna gång kom smygandes strax innan jul. Jag känner ju igen den, det där orosfladdret i bröstet, ängslan och yrseln, och jag vet hur jag ska andas och tänka för att stävja panikattacker. Det är otroligt skönt att kunna det iaf. Men jag fick plötsligt jobbiga katastroftankar på nätterna som fortsatte mala, kunde vara riktigt galna tankar av typen Att tänk om solen plötsligt slocknar! eller Tänk om gravitationen ska slutar fungera! Ångest, huvudvärken och allt det oroliga i världen som pågår nu fick mig ur balans och nu tippade det helt enkelt över för mig. Varit så trött och inte haft  något intresse av mitt egna och andras influerande. Har inte ens gått in och läst era kommentarer vilket jag annars gör hela tiden eller öppnat mailen. Varit tvungen att vila för min hjärna behövde det helt enkelt. Lagt mycket tid och fokus på att bara koppla av och det innebar även att jag var tvungen att hoppa av ”bloggsurret” Det som funnits i skallen hela tiden i 17 år och som gjort att jag ständigt tänkt på er och på content, bilder, text och inspiration.

Sen är det den absolut absolut tristaste tiden på året nu, finns väl inget kul med januari. Vintern har varit s å himla mörk också och jag längtar efter att den är över och efter värme, ljus och våår…

Jag mår inte riktigt toppen nu heller, huvudvärken kommer och går oroliga tankar poppar upp då och då och jag är fortfarande rätt trött. Började ta nya tabletter för några veckor som sedan som jag blev rekommenderad och jag tycker att de hjälper med energi och sömn, ser plötsligt piggare ut också. Letar efter ett inre lugn och jag tränar oftare (det får en alltid att må bättre) och lagar massa goda rätter till familjen med kärlek. Matlagning är verkligen min comfort zone, ingen stress i köket utan bara laga olika härliga rätter och göra det på bästa möjliga sätt till musik. Älskar det, det är en perfekt avkoppling för mig.

Men jag har saknat er och är så tacksam över att ni finns och er omtanke. Och det gör mig ledsen att vissa tycker jag varit respektlös mot er när jag inte orkat berätta vad som händer och det var ju självklart inte min mening. Men jag har verkligen inte vetat hur jag skulle börja skriva igen. Kände att skriver jag ett nytt inlägg så förväntar ni er antingen att det är ett avsked till er eller att det är en härlig happy fortsättning och come back. Själv har jag heller aldrig varit fan av ”veligheter”, antingen kör man all in eller inte alls! Men nu har jag alltså också blivit velig..

Önskar verkligen att detta kunde varit blivit ett annat typ av inlägg och roligare återseende med mer glädje och det ”vanliga” men nu vet ni varför jag behövde en paus och varför det varit tyst så länge<3

KÄRLEK

P