.
.
.
.
.
Beabus, fem år om 2 1/2 månad och just nu både stor och liten! Kan liksom inte riktigt bestämma sig om hon kan eller inte kan allt själv:) Men så himla toksöt när hon precis varje morgon ropar samma ramsa innan hon sticker iväg på cykeln med pappa: ”Mamma-jag-ääälskar-dig-som-jag-sa-förut-20-gånger-puss-puss-hej-dååååå”! Älskade lillskatt:)
.
.
.
.
Tjingeling tisdag!
.
.
.
Jaha, idag ”gäller det” tydligen!:S Alltså jag är bara så helt totalt ointresserad av bollsport och fotboll men tydligen är det en jättejättejätteviktig match idag:) Trulle ska titta på matchen live med sin pappa och H ska till samma arena med sitt gäng och se på Sverige-Portugal så det blir ”ladies night” här hemma ikväll. Och vi tjejer ska icke titta på fotboll, vi ska måla och leka frisör och måla naglarna haha. Typiska ”tjejgrejjer”, jag veet men det är sånt som vi gillar:) Får ju en del små påpekanden om just stereotypa könsroller här på Hofp och att det inte är helt ok att bara tipsa om bara tjejigt till tjejerna osv. Jag förstår att vissa tycker det men så här tänker jag när det gäller just detta: Jag är själv uppvuxen i en mycket medveten politisk familj. På sjuttio/åttiotalet var allt rosa stereotypt tjejigt bannlyst hemma hos oss, jag fick inte ha Barbie, jag fick dockor i plysch. Med bruna kläder. Jag hade blå tapeter och fick killskridskor iställer för konståkningsskridskor. Och jag tyckte inte det var så roligt, jag ville ju helst av allt det där tjejigt rosa. Ha det som kompisarna hade. Så. Att som förälder styra barnens utseende och intressen helt efter ens eget och umgängets politiska färg och ideal är inte helt hundra enligt mig, om det faktiskt är så att barnen faktiskt önskar sig något helt annat och detta tycker jag alltså av egen erfarenhet. Det funkar ju att och göra precis som man själv önskar som mamma så länge barnen är riktiga småttingar, att bestämma allt och klä dem precis som man vill efter en egen stil men inte sen. Nej låt tjejer gilla de färger de gillar helt enkelt, om döttrarna vill ha brunt får de brunt, vill de ha tuggummirosa får de tuggummirosa. Låt dem ”sticka ut” om de vill det och låt dem slippa om de inte vill det. Vill flickorna spela fotboll så låt dem spela men vill de bara dansa jazz så låt dem göra det och låt alla tjejiga tjejer få gilla det tjejiga, även om det inte ”ligger rätt i tiden”.
.
.
Nu ska jag själv göra något så otjejigt som att köra bilen till verkstan!:)
.
.
Ha en fab start på dagen så ses vi snart igen!
.
.
.
KRAM
.
.
.
Vilka fina kläder! Bea är verkligen söt som socker 🙂
Bra skrivet av dig Petra, håller fullständigt med dig.
Tackar för besöket och önskar dig en bra dag!
Det tycker jag är helt ok.
Tycker inte om att ”förbjuda eller undvika färger/saker” – bättre att den som vill får bära precis vilka kläder, se ut precis hur som helst, leka med vilka saker som helt – oavsett kön.
Kram jannike
AMEN!
I vår familj är det så just nu att in lille kille är himlans docktokig och gillar dessutom att gå i mammas högklackade skor haha, det tycker jag är urgulligt, men i vissa familjen omkring mig hade det ju varit fansansfullt tydligen. Han är snart 4 och min dotter är snart 2 och de gillar bägge att leka med både kill och tjej-grejer. Tycker det är supermysigt att de leker tillsammans så bra och då får flickan vara killig och pojken tjejig bäst de vill.
Fin hon är Bea, din stora lilla tjej 🙂
Önskar dig en härlig dag!
Kram
Stavar som en kratta ser jag, hoppas du får ihop det 😉
Precis! Som mamma till två relativt stereotypa barn kan jag bara instämma. Sonen är storvuxen, intresserad av bollsporter, spel och krigshistoria och min finlemmade dotter åker konståkning och tycker om allt flickigt. De har helt fritt fått välja hobbyn och jag stöttar och deltar i bådas aktiviteter efter bästa förmåga. De roliga är att lillasyster är tuff som få och sonen väldigt känslig.
Ja, jag har helt lagt ner det där med att försöka påverka barnen. Jag gjorde ett tappert försök med min dotter att ”få” henne flickig, köpte rosa klänningar, kjolar och gud vet vad. Och allt blev det hängandes i garderoben. Med lapparna kvar. Själv var hon bara intresserad av att använda storebrors avlagda Blixten tröjor och jeans med lappar på knäna.
Kram Rebecca
http://pilotfrun.se
Ja men heja va bra! Gillar såna här inlägg där du tar ställning på ditt sätt i bloggen, blandat med suuuuperfina bilder! Kram Sofie
Stora söta tjejen 🙂
Kram Madame Edith
http://madame-edith.blogspot.se
Vlken fin anorak!
Tänkt tanken flera ggr men tänkt att det är opraktiskt att behöva dra över huvudet.
Vart har du hittat denna fina ljusrosa karamell?
Och tjejjigt VS pojkigt.
Låt dom ha vad dom vill.
(dock är det jag som varje kväll hänger fram kläder åt båda barnen, för att undvika klädkaos och stress på morgonen)
Min Julia hade en blå period ett tag (hon är dryga 5) men nu är det all in på rosa.
och jag hindrar inte.
Jag hindrade inte hennes blå-period heller.
Jag är en typisk ”tjejmamma” som älskar att klä dom tjejjigt och rosa och lila och rött och ser inget fel i det men vill dom leka med bilar så gör dom det och Julias allra bästa kompis är Adam…
Barn är enkla.
Det är vi vuxna som krånglar till det.
barnen ser inga värderingar eller ”fel” i vilken färg, eller leksak dom väljer.
Dom väljer för att dom tycker det är fint, intressant, roligt och kanske för att någon dom tycker om har en likadan.
Tack för fina bildeer Petra.
kram Maja
The House And Life Of Mine
http://rundvandring.blogspot.com
Tycker det är så tramsigt att folk ska ha åsikter om ditt tyckande. Vill du ha ”tjejiga inlägg” så har du ju det, det är du som bestämmer på din blogg. Kör ditt race & strunta i moralkärringar!
Jäpp! Du har såå rätt! Låt ungarna själva bestämma vad de vill ha! Så typiskt att ”överpedagogisera”, skitsamma om dom gillar det ena eller det andra. Växte också upp i ett väldigt politiskt medvetet hem men jag fick välja själv vad jag ville ha. En period ville jag leka med rosaglittriga my Little ponnys i andra stunden körde jag lastbil i sandlådan! Mina grabbar har varit likadana, ena stunden köra röd dockvagn å måla naglarna, i andra bygga koja å trickcykla!
Man måste strunta i vad folk säger, tror jag. Annars blir man tokig på riktigt!
Kraam å tack för fina bilder! //M
(fick man önska något skulle det vara jättekul med ännu mer inredningsbilder av ert fina hem, men bara om man fick önska alltså;))
Så GALET BRA Petra!!!
Jag kunde inte varit mera enig med dig här alltså, ja om vad som är tjejigt vs killigt & politiskt korrekt alltså 😉
Jag tycker den där debatten är så ut-spårad som en debatt kan bli.
De som tycker det är så tokigt att flickor få ha rosa prinsess klänningar & barbie & pojkar blå piké & traktor att dom nekar sina barn detta kommer möta sig själv i dörren en dag.
Jag menar barnen blir äldre & vill bestämma själv, hur gör dom då?
Det viktigaste är väl att ge barnen valmöjligheter & att prata om essensen i temat, öppna upp för mera toleranta tankar om vi människor olikheter måste väl ändå vara viktigast!
Vår dotter har hur mycket rosa som helst, älskar smink & allt ultra tjejigt. Hon är super tjejig!! Men hon vill bli bilmekaniker när hon blir stor & ha en BMW som store brorsan *haha* en motorcykel, en häst & så vill hon bli veterinär mellan varven. Hon gillar att snickra & klättra i träden & kan alla bilmärken & vilka originalfälgar som hör till vilken bil.
Vi uppmuntrar klart i allt.
Kolla på väldigt många av de som debatterar detta hårdast, deras barn är ännu ganska små & formbara. Jag brukar tänka, kom igen i tonåren så får vi se hur bestämd du kan vara.
Gillar dina klara åsikter
//Sessan
Man skall göra det man själv känner för. Jag vill verkligen inte lägga min värdefulla kvällstid på fotboll, men mina söner och man kommer säkert att vilja det! Jag tar ett bad med bubblor och en bok istället…Caroline
Skönt inlägg! Hörde senast idag att vi måste bli mer könsneutrala för att vi i framtiden ska bli mer jämställda. Men jag vet inte jag…, jag tycker om att vara ”tjejig” och jag gillar mina grabbar så som de är, utan att göra de könsneutrala. Låt oss få vara olika.
Kram Becca
Bra sagt! Låter som att det blir en kul kväll! 🙂
Jag håller med dig! Bra sagt! Det är inte valet av färger eller aktiviteter som är viktigt utan hur vi värderar det. Varför skulle det vara sämre att välja rosa istället för blått? Varför nedvärderas ofta ”tjejiga saker”? Det finns tusen saker att säga om detta ämne 🙂
Kram kram Lina
Gillar man inte fotboll så är det ju bara tramisgt att titta på det ”bara för att”. Då är det ju mycket bättre att spendera tiden med sånt man gillar, så som ni ska. Jag gillar dock båda så jag ska måla naglarna, kolla på fotboll och älska Zlatan. Samtidigt. Jojo 🙂
Men suck! Det problematiska är ju precis det som kommer fram så tydligt i din text. Det handlar ju inte så mycket om vad barn gör eller vilken färg de har på jackan som hur vi vuxna kategoriserar och värderar. Ni ska inte titta på fotboll säger du, utan ägna er åt ”tjejiga” saker istället. Jaha, tänker jag, är fotboll ”grabbigt” då? Det är Sveriges största sport även bland flickor, många fler spelar fotboll än dansar jazz. Och måla eller leka frisör, varför är det ”tjejigt”? Det jag personligen blir så trött på är hur hela tiden låter våra barn förstå vad som är ”tjejigt” och ”grabbigt” för DET kommer att påverka många i hur och vad de sedan väljer. Jag önskar att barn fick vara friare än så.
Jag tror inte att det i slutändan handlar om huruvida du vill göra ”tjejiga” saker med tjejerna eller låta barnen själva välja färger, intressen och leksaker, utan i hur DU SJÄLV värderar specifika ämnen, såsom färger, fritidsaktiviteter eller arbeten. Växer ett barn upp med en könsstereotyp mamma som tycker att det är ”otjejigt” att köra bilen till verkstaden, eller att dans faktiskt är något tjejer håller på med, så kommer barnet i sin tur tänka i samma mönster. I många fall.
Håller helt med dig.
Tack för en mycket trevlig blogg. Jag håller helt med dig. Och jag skulle vilja kalla det BARNINFLYTANDE till 100%
Amen!
Jag håller verkligen med dig.
Jag har känslan av att du verkligen lyssnar och bryr dig om dina barn och deras önskningar och behov. Fortsätt du som du brukar! Det blir säkert bäst så!
Basta!!!
Kram på Dig!
Haha, det där känner jag igen. Är också uppvuxen på sjuttiotalet med en mamma som sydde alla mina kläder. I brun manchester och plysch… Min största önskan var en rosa tröja med spetsmönster, jag drömde till och med om den. Jag tror att det lätt kan bli motsatt effekt om man vägrar vissa färger, det blir som en fix idé istället. Nä fortsätt du med att låta dina barn ha inflytande över vad de vill ha på sig. Och sedan kan jag inte förstå varför tjejer inte får vara tjejjiga och killar killiga, om de själva vill det!
Kramelikram!
WORD!
Bra skrivet Petra!! Jag måste hålla med! Och berätta att när jag var liten så äälskade jag blått och avskydde rosa… jag ville vara tuff som pojkarna och skulle gärna göra ”tuffa” grejer och hänga mycket med min bror. Sen när jag blev vuxen vände det totalt, nu äääälskar jag rosa och tjejiga grejer (men har nog lite av det där ”buset” kvar i mig, haha). Var sak har sin tid känner jag, och man kan både ändra intressen och uppfattning. Stor kram!!
Finaste Petra!
Som tidigare kommentarer håller jag helt med dig. Vi kan inte försöka tvinga på våra barn något som de själva inte vill! När min lille treåring helst av allt önskade sig en klänning på sin födelsedag – ja då fick han ju självklart det. Å han var sååååå lycklig. Den lille killen sken som en sol – och då smälter ju en mammas hjärta. Såklart 🙂
Jag ser mitt jobb som mamma att göra det som är bäst för mitt barn, inte det som jag tycker är bäst för mig <3
Ha en skön kväll!
Kram,
Pernilla
Hej!
jag tycker allt det här pratet om genus och köns neutrala saker och kläder har gått överstyr måste jag säga. Jag är själv en mycket kvinnlig kvinna som älskar klänningar, klackar såväl som jeans och t-shirt…men det är kul att läsa om allt det tjejiga så fortsätt gärna skriv aom det…det andra kan andra bloggar skriva om om dem känner för det!
Kram
Håller med dig helt och hållet, är själv också trött på hela jäkla HEN grejen och folk som inte accepterar ens åsikter. Bra att du vågar säga ifrån