.
De här två! Min yngsta lilla pojke och min äldsta stora tjej<3 Moje har saknat sin största syster sååå mycket i sommar och nej, som någon undrade, hon flög aldrig till oss i France (Mycket mer spännande att hänga med och med pappa i Palma;) Men nu är de tillsammans igen och myset är typ totalt, de har alltid haft något speciellt tillsammans. Syskonkärlek 100%.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen, att få en liten sladdis är det bästa som hänt oss som familj. BARA roligt, familjen lilla kelgris och jag har aldrig någonsin känt det där att ”åhåå det ska bli s å skönt när den och den perioden är över” eller tyckt att någon fas varit jobbigt någonsin med Moje (Så där man kunde känna som rätt ung förälder i 20-30-årsåldern och sucka efter ”egentid” och att barnen skulle bli större och klara sig mer själva) Är enbart så tacksam att få vara med om detta igen och är nog en rätt cool och avslappnad förälder nu (Vill jag inbilla mig iaf ;)) Så alla ni som funderar på en liten till och att börja om igen när syskonen blivit lite större eller du kanske blivit lite äldre – just d000o it! De där små rackarna håller en ung och alert (man har liksom inget val haha:)
.
Nu – Ernst! Dra mig baklänges vad han gör årets sommarprojekt charmigt eller hur. Kul när utgångspunkten typ bara var ett så ”vanligt trist trångt torp” och inte någon häftig gammal herrgårdsflygel eller tjusigt sekelskifte eller kvarn eller så.
.
.
KRAM
.
.
.
Så fin dotter du har!
Oj vad lik hon är dig! Härligt att läsa om deras syskonkärlek. Det är fint!
Det låter himla fint 🥰 vi fick aldrig barn. Trots ivf. och mycket eget kämpande. Jag längtade aldrig riktig heller som jag tror många gör, men tänkte,att det mest var rädsla. Men nu när min närmsta vän fått barn kan jag känna stark längtan. Men kan också känna, guud så skönt när man kommer hem till tystnad och lugn hahaa. Kluvet. Men jag får vara med och njuta massor av den lilla och många runt oss har barn, så det blir lagom av båda världar ❤
Jag fick heller aldrig några barn. Har nog egentligen aldrig varit prio 1 heller…har både skyddat mig och inte under långa perioder men det blev aldrig något. Brukar säga att jag hittills inte träffat den man jag vill ska bli pappa till mina barn:-) och nu blir jag 50 så nu blir det väl en ny hundvalp så småning om kanske<3
Hej Petra! Vilka fina bilder, man ser syskonkärleken. Jag förstår precis hur du menar… en ny familjemedlem kan verkligen knyta ihop familjebanden. Vi skaffade en hundvalp när min yngsta var 8 år och det blev som om vi fått en ny bebis i familjen. Vi liksom cirkulerar kring familjens ”minsting” och jag märker att det förstärker syskonbanden.