VARFÖR DET HAR VARIT TYST

 

Hej alla fina läsare!

Måste börja med att tacka för alla kärleksfulla kommentarer. Tack, tack, tack<3

Jag har saknat er mina trogna följare och har ju inte bloggat sen i början av december. Men detta har varit en välbehövlig ledighet från social media, tro mig. Jag har helt enkelt varit tvungen att lämna den här världen ett tag, kroppen och huvudet har protesterat.

Det började med att jag i början av december blev dålig. Fick en hemsk migränattack som satt i och som inte ville släppa på veckor. Till följd av alla mina försök med migränmedicinering, som var många många spray i näsan, så fick jag sen ytterligare en typ av huvudvärk. Riktigt ont på ett annat sätt och på vissa punkter i huvudet var det en strålande värk (mest runt ögonen) På grund av den ständiga huvudvärken och oron och medicin (tror jag) så drabbades jag sen av ångest.

Jag har varit dålig förut och haft två perioder av ångest tidigare. När jag skilde mig (eller då jag plötsligt blev lämnad av min man en aprilkväll och stod där rädd och chockad och själv med en nybliven ettåring och fyraåring) ja det var riktigt jobbigt då. Och sen när jag fick en panikångestattack, efter mycket stress, mitt på Centralen i Stockholm och som sen följdes av flera stycken likadana attacker. De kändes precis som många beskriver, att man håller på att dör (Man känner sig inte som sig själv, kan inte andas, man är yr, kallsvettig och jätterädd.) Jag gick in i väggen då helt enkelt. Dock försvann ångesten nästan direkt när det visade sig att jag helt ovetandes och oplanerat blivit gravid med fjärde barnet som 44-åring, då blev det plötsligt annat att tänka på<3

Ångesten denna gång kom smygandes strax innan jul. Jag känner ju igen den, det där orosfladdret i bröstet, ängslan och yrseln, och jag vet hur jag ska andas och tänka för att stävja panikattacker. Det är otroligt skönt att kunna det iaf. Men jag fick plötsligt jobbiga katastroftankar på nätterna som fortsatte mala, kunde vara riktigt galna tankar av typen Att tänk om solen plötsligt slocknar! eller Tänk om gravitationen  slutar fungera!? Ångest, huvudvärken och allt det oroliga i världen som pågår nu fick mig ur balans och nu tippade det helt enkelt över för mig. Varit så trött och inte haft  något intresse av mitt egna och andras influerande. Har inte ens gått in och läst era kommentarer vilket jag annars gör hela tiden eller öppnat mailen. Varit tvungen att vila för min hjärna behövde det helt enkelt. Lagt mycket tid och fokus på att bara koppla av och det innebar även att jag var tvungen att koppla av ”bloggsurret” Det som funnits i skallen hela tiden i 17 år och som gjort att jag ständigt tänkt på er läsare och på content, bilder, text och inspiration.

Sen är det den absolut tristaste tiden på året nu, finns väl inget kul med januari. Vintern har varit s å himla mörk också och jag längtar efter att den är över och efter värme, ljus och våår…

Jag mår inte riktigt toppen nu heller, huvudvärken kommer och går oroliga tankar poppar upp då och då och jag är fortfarande rätt trött. Började ta nya tabletter för några veckor som sedan som jag blev rekommenderad och jag tycker att de hjälper med energi och sömn, ser plötsligt piggare ut också. Letar efter ett inre lugn och jag tränar oftare (det får en alltid att må bättre) och lagar massa goda rätter till familjen med kärlek. Matlagning är verkligen min comfort zone, ingen stress i köket utan bara laga olika härliga rätter och göra det på bästa möjliga sätt till musik. Älskar det, det är en perfekt avkoppling för mig.

Men jag har saknat er och är så tacksam över att ni finns och er omtanke. Och det gör mig ledsen att vissa tycker jag varit respektlös mot er när jag inte orkat berätta vad som händer och det var ju självklart inte min mening. Men jag har verkligen inte vetat hur jag skulle börja skriva igen. Kände att skriver jag ett nytt inlägg så förväntar ni er antingen att det är ett avsked till er eller att det är en härlig happy fortsättning och come back. Själv har jag heller aldrig varit fan av ”veligheter”, antingen kör man all in eller inte alls! Men nu har jag alltså också blivit velig..

Önskar verkligen att detta kunde var ett annat typ av inlägg och roligare återseende med mer glädje och det ”vanliga” men nu vet ni varför jag behövde en paus och varför det varit tyst så länge<3

KÄRLEK

P

 

122 kommentarer till “VARFÖR DET HAR VARIT TYST

  1. Välkommen tillbaka! Jag är ju en av dem som klagat.Kollar din blogg varje dag och den har varit så saknad! Vet också hur det är med ångest,katastroftankar m.m.Då orkar man inte mycket.Det är fruktansvärt! Hoppas att du snart är så pigg att vi får njuta av dina inlägg igen! Kramar och God fortsättning på det Nya Året!

  2. Allt gott till dig.
    Obegripligt att människor känner behov av att uttrycka sin besvikelse i nedsättande och otrevlig ton.
    Fint du är saknad, såklart, men trist att en del inte kan härbärgera sin besvikelse av uteblivna inlägg på ett sansat vis.

    1. Håller helt med!
      Den totalt oförstående och krävande tonen mot någon som ligger ner, har känts så märklig. Skulle man bete sig så utanför skärmen undrar jag. Om ens vän var hemma sjuk, skulle man banka på dörren och kräva att hen svarar på dina sms?

      Låt folk va! Och krya på dig Petra!

  3. Ta vare på deg selv, ta den tida du trenger og gjør de tiltak du trenger for å føle deg bedre – det er det viktigste. Tida vi lever i er i seg selv nok til å skape angst og dystre tanker, og når helsa krangler alvorlig kan ikke forventes at man skal orke å gi av seg selv og formidle overskudd og feelgood til andre. Jeg håper du finner din vei til healing, for meg (har en kronisk sykdom som bl.a. gir lite energi og mye smerter) har nærhet til dyrene og naturen alltid vært en kilde til livsstyrke og healing <3 Ønsker deg god bedring, stor klem fra Norge.

  4. Fint att du vågar berätta hur du mår. All lyckönskningar till dig att du ska må bättre snart.
    Många tankar med medkänsla från mig !
    Gör bara det du mår bra av och härligt att du har trygghet och en må bra känsla i matlagningen och musik.

  5. Livet är skört så det gäller att ta hand om det. Så var rädd om Dig och tack för att Du orkade göra ett inlägg. Stor kram ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  6. Thank you so much for opening up. That must have been not easy, but you did it anyway.
    You need to allow yourself to take as much time as possible and not trying to force yourself.
    Your body and mind need time to recover. Best wishes for you from the Netherlands.

  7. Stor Kram fina du, tack för att du delar med dig av det här jobbiga, jag känner ju inte dig men har varit orolig. ❤️

  8. Fortsätt krya på dig. Du har inga förpliktelser mot oss bloggläsare. Tänk aldrig så! Kram!
    🍀🌷🍀🌷🍀

  9. Så fint att du öppnar upp om nåt så svårt❤️Livet❤️
    Stor kram o tack för allt vackert du delat med oss som följt dig.
    Du är fantastisk -med alla dina styrkor o svagheter. Kram!!🥰

  10. Stor kram till dig, alltså det är rätt kämpigt i dryga 50- årsåldern, känner igen en del det du uttrycker. Du är ju en människa som oss alla andra även om många tråkigt nog tycker du ska behöva förklara allt och hålla en fasad uppe med content hela tiden. Du behöver inte förklara dig men det är fint att du berättar. 🫶

  11. As a long-time reader of your excellent blog, I am SO glad to see your post today. In these VERY hard international times, it helps to lean into kindness and give those who have proven trustworthy the benefit of the doubt. May your health and sense of well-being continue to increase. Meanwhile, know that your dedicated readers who understand have your back!

  12. Det är verkligen en trist period på året just nu. Vad kämpigt det låter med ditt mående. Kan det delvis vara klimakteriet som spökar tro? Har verkligen saknat din blogg men självklart ska du ägna dig åt sådant som får dig att må bättre i första hand. Ta hand om dig och din familj. Hoppas du mår bättre snart och känner lust för att blogga igen.

  13. Så fint att du berättar hur du mår! Och du behöver självklart aldrig känna att du är skyldig oss bloggläsare något, tvärtom, tack att du delar med dig och underhåller oss med massor av inspiration och har gjort så länge! Ta hand om dig, och hoppas du mår bättre snart! ❤️

  14. Så leit å se at du har det vanskelig. Håper virkelig at dette løser seg for deg. God bedring❤️

  15. krya på dej. Har själv pga trauman ångest i perioder. Atarax funkar bra om man behöver något för sömnen. Hälsan är viktig så tycker du ska lyssna på dej själv och hur du vill fortsätta med bloggen. Jag har det kämpigt på vintern men ser ljuset i tunneln för varje dag blir ju ljusare och snart kommer påsken. Ta hand om dej. 😇

  16. Du gjorde helt rätt i att lyssna på din kropp och ta en välbehövlig paus. Det är så mycket som stökar både i en 50 årig kvinnas kropp (tro mig -jag känner igen ALLT du beskriver!) och omvärlden. Ibland måste man bara vara och återhämta sig och lyssna till vad det är som gör att man mår så där dåligt! Klokt av dig att vila och ta hand om dig och familjen. Börja i det lilla. Blogga kan du göra sen! Vi andra väntar troget tills du mår bättre och känner lust och inspiration igen. Ta en dag i taget. Snart ljusnar det. ☀️ Du är fantastisk! ❤️
    Varm kram 🥰

  17. Välkommen tillbaka och tack för att du delar med dig. Tror öppenhet hjälper många. Hur det än är så är man aldrig ensam 🙏🏼❤️

  18. Så fint och modigt av dig att vara öppen med det! T hand om dig och gör sånt som du mår bra av, det är bästa sättet att komma tillbaka på.

    Ta hand om dig! ❤️

  19. Hoppas du fortsätter få må bättre! 🩷 Jag har mått på liknande sätt men har numera hormonbehandling och har äntligen börjat få tillbaka mitt liv 🙏🏻

  20. Hej fina Petra,
    så glad jag blir av att du skriver.
    Som många säger, känn ingen press från oss. Nu vet vi ju om det blir längre mellan inläggen el inga alls 🥰
    Hoppas du får hjälp och pratar m en psykolog om oron du bär på.
    Det har jag gjort i omgångar i livet.
    Vet att du skrivit att du sover dåligt och det påverkar vår hälsa mycket. Som någon skrev, atarax är väldigt bra, du blir inte beroende av den. Jag har den själv i perioder av stress el när tankarna går bananas och jag behöver sova.
    Blodtrycksmedicin kan hjälpa mot migrän. Så, nu ska jag ta av mig fixarmössan, förlåt ❤️
    Stor stor kram ❤️❤️❤️

  21. Godt å høre fra deg igjen, og at du har det bedre. Men bloggere er også bare mennesker, og jeg syntes ikke det er respektløst når du er syk og ikke orker å blogge. Vet hva angst er, det er grusomt og du føler at du skal dø, og at alt stopper opp, og ønsker bare å forsvinne, sove. Ta deg god tid Petra, få hjelp og sakte men sikkert kommer du deg tilbake. Årstiden gjør en også deprimert, se etter hver lille solstråle, hver dag blir dagen litt lysere igjen og vi går mot vår. Føler med deg, ta den tiden du trenger kjære Petra ❤️🌷🌺

  22. Liv och hälsa först. ❤️ Att någon ens kan tycka att en bloggare är respektlös som inte uppdaterar är för mig fullständigt obegripligt. Önskar dig allt gott.

    1. om jag var bloggare skulle jag skriva typ 2 rader att nu blir det ett längre uppehåll. Det är att visa respekt till sina läsare. Så funkar jag. Du gör ju hur du vill men när det är ett kommentarsfält kan man ha olika åsikter.

  23. Roligt att du är tillbaka i sfären! önskar dig god läkning och att du kommer till en bättre plats i livet tillsammans med din familj. Kram

  24. Hej Petra,
    Härligt att du mår bättre❣️ Har saknat dig😍🤩 Självklart är alltid hälsan viktigast.Hoppas du får bukt på din jobbiga migrän. Jag har haft migrän några gånger men inte alls som du, men jag fick hjälp av en akupunktör som har hjälpt mig otroligt mycket! Ta hand om dig💞 Ha en fin helg☀️❄️✨

  25. Så glad att du är tillbaka för jag saknar din inspiration.
    Full förståelse för dina val och dufår min medkänsla över ditt mående. Fint att du berättar. Det finns nog stor igenkänning hos många av oss men det är ditt val vad du berättar och är respektlöst om vi som följer dig ställer krav på att få veta allt om dig.

    Jag hoppas du fortsätter inspirera
    Varm kram

  26. Ta hand om dig! <3 Du är inte skyldig någon något och absolut ingen peppig comeback. Livet är upp och ner och det är okej.

    Jag tycker du är inspirerande oavsett hur du mår och i väntan på nya inlägg kan man alltid läsa gamla. Jag älskar att scrolla inspiration på Instagram och kan titta flera år bakåt. Kram!

  27. Önskar Dig god bättring! <3
    Tack för att du delar. Hoppas att du snart mår bättre!
    Har saknat din blogg.

  28. Åh du har varit så saknad men fullt förståelig paus och vi finns såklart kvar här! Skönt att du iaf mår lite bättre nu. Ångest är vidrigt rent ut sagt. Har lidit av det i många år och medicinerar för det vilket tack och lov funkar toppen för mig.
    Ta hand om dig och välkommen tillbaka ❤️

  29. Hello Petra, really relieved to hear from you! Sorry, for the pressure we put on you, but it was more concern than anything else. Now, take your time to recover. Thank you so much to be so honest! Respect! All the best. We love you and your inspiration! Best regards Helga

  30. Ta hand om dig! Och välkommen tillbaka om du vill fortsätta att blogga. Vi är tyvärr många som känner igen sig. Jag ska faktiskt kolla upp Atrax som fler tipsat om här. Blir tokig på alla mardrömmar jag har på nätterna.

  31. Krya på dig. Har verkligen saknat din blogg med allt vad den innehåller. Man blir ju orolig för dig. Hoppas du får rätt hjälp och att det går åt rätt håll. Kvinnlig hälsa och status är alldeles för låg i samhället.

  32. Många kramar till dig ❤️‍🩹 Bra att du lyssnar till ditt inre och din kropp, ta hand om dig fina❣️

  33. Du är inte respektlös! Ta hand om dig själv, din hälsa och dina nära. Det är det enda som betyder nåt i längden. Kul att se ett inlägg såklart, men när kropp och knopp säger stopp så är det bäst att lyssna. Varit där själv. Ta hand om dig.

  34. Stor varm kram till dig. ❤️ Bra att du prioriterar hälsan o familjen, det viktigaste! Livet är skört. Ta hand om dig. ❤️

  35. God bedring, Petra ❤️ Respekt til deg at du deler, ønsker deg bedre dager og solskinn du fine, gode menneske ❣️❣️

  36. Hej Petra! Vilken jobbig tid du haft, men bra att du lyssnat på kroppen och att du lärt dig att bromsa ångesten, det är bra gjort. Jag är en av dem som följt dig från början, men har full förståelse att ibland kommer livet emellan, och tänkt att antingen kommer du tillbaka eller så har du bara tänkt sluta blogga. Har själv funderat på att sluta blogga, men sedan kommer en inre drivkraft att fortsätta, då man har en del följare som finns kvar och tycker det är kul när man skriver blogginlägg. Men var rädd om dig, dina läsare finns kvar. Kram Helena

  37. Fint att höra att du är på bättringsvägen🩷Har såklart saknat dina inlägg men hälsa och familj går före🙏Önskar dig en fin vecka🩷

  38. Ta hand om dig Petra! Har följt dig i säkert minst 10 år. Självklart saknad 🤗, men du har ingen skyldighet till någon annan än dig själv och de dina.

    Kramar! 💖

  39. 🤍🌸 Fine vakre Petra, takk for 17 år med masse nydelig inspirasjon dette er din LEGACY og de som har noe mellom ørene vil huske deg med beundring det er ikke bare bare å drive en så flott blogg Takk at jeg fikk komme på besøk i ditt hjem. Jeg har nettopp sett AVATAR og der sier de det så fint I SEE YOU … jeg ser ikke bare deg men sjelen din og jeg vil bare Takke 🌸 Takk PETRA og mange varme hilsner fra Norge 🌸

    Hilsen Monica

  40. Bästa petra så bra att du lyssnar på din kropp,Hälsan och familjen är det viktigaste i livet.
    Önskar dig återhämtning och vila.KÄRLEK

  41. Har saknat dig ❤️ är själv i ett mörker som jag undrar om jag någonsin tar mig ur. Men skönt att du är tillbaka och hoppas du blir bättre ✨🫶🏼

  42. hej!
    Vad tråkigt att höra hur dåligt du har mått och att du fortfarande inte mår bra.
    Jag lider också av migrän, ångest och hade mycket panik ångest som barn utan att förstå vad det var.
    För 4 år sedan börjande min migrän komma varje vecka, jag sov sämre o sämre pga malande tankar och ångest. Insåg att så här kan det inte fortsätta och nördade ner mig helt i hälsa. Jag la om kosten, har alltid ätit hälsosamt men läste att migrän kunde hänga ihop med matintoleranser så jag började med laktosfritt och minskade ner gluten till att jag kanske äter det en gång varannan vecka (märker direkt om det blir för mycket).
    Och min migrän gick ner till ca 2 anfall om året istället för 1 varje vecka. Min ångest försvann, läste att ångest är kroppens tecken på att något är fel och att vi då gärna vill tro att det är någon yttre omständighet som menas, men det kan lika gärna vara att du äter något som kroppen inte tål och det ger ångest. Känns logiskt när man tänker på det.
    Jag gjorde även ett intolerans test som visade att jag hade rätt om laktos o gluten, så det är ett tips.
    Vet att allt det här kanske känns för mycket just nu när du inte mår bra, men tänkte ändå att det är värt att tipsa om för det har hjälp mig så otroligt mycket.
    Hoppas att du mår bättre snart! ❤️

  43. Sköt om dig! Ångest är verkligen ett helvete. Jag fick det ”oförklarligt” vid ca 50 års ålder. Så här i efterhand vet jag att det var ju klimakteriebesvär. Hjälpte lite med östrogen. Det som har varit bäst är en pyttedos Mirtazapin.
    Saknar dina inlägg mycket, har varit en guldkant i vardagen för mig, och oj vad mycket fina kläder och grejer du har tipsat om genom åren😊

    1. Hej!
      Blev nyfiken på hur mycket mirtazapin du tar. Har haft samma problem vid 44 års ålder. Har nu börjat med östrogen och tar ff en halv mirtazapin varannan dag. Nu är jag 48 år och jag känner att jag fått mera balans.

      1. 7,5 mg Mirtazapin ca varannan kväll så får jag sova gott och känna lugnet på dagen. Man får ju ökad aptit också av det tyvärr men med denna dosering blir det ingen större skillnad på vågen för mig

        1. Jag tar samma dos, gillar inte biverkningen med ökad aptit, men väl värt att må bra. Kul att höra att någon mer blivit hjälpt med samma som jag. Tack att du delade!

  44. Dear Petra,
    I‘m thinking of you. Wish you all the best. We are waiting until you are well again. I think you need sun, vitamin D3. Cant you stay a time in africa or where it is warm and sunny. You health is important. Love you 💕

  45. Fint med en uppdatering. Förstår verkligen att du inte orkat blogga. Hoppas att du snart mår bättre. Känn ingen press med bloggen, den finns alltid kvar. Om du vill, vill säga. Kram på dig!

  46. Tack för din förklaring finaste Petra ❤️ Jag lider för egen del, i perioder, oxå av ångest, oro och yrsel så förstår vad du går igenom 🙏🏻 Jag hoppas såklart att du såsmåningom får tillbaka energin & orken att fortsätta blogga. Jag har följt dig sedan starten med Beapluttisen (& du fick upp mitt intresse för Odd Molly 😄) och jag skulle verkligen sakna din blogg som varit en stor inspiration för mig (och så många fler!) under alla år. Med allt från tips om kläder, smink, hudvård, recept samt ren nöjesläsning med anekdoter från ditt liv med en stor portion humor 🥰
    Ta hand om dig!
    Kryapåkramar ❤️

  47. Hej, styrkekramar till dig. Tack för att du skriver om ångest. Vi är så många helt vanliga människor som lider av detta, antigen ständigt eller av och till. Att läsa om andra människor som kämpar och inte ger upp är inspirerande och ger både kraft och hopp. När vi var unga (jag är i dina ålder) talades det ju inte om den här typens utmaningar. Ensamheten och tankarna om att man till varje pris måste dölja att man tampas med ångest gör ångesten mycket tyngre att bära. Därför vill jag tacka dig för att du valde att berätta. Du, ditt mod, din öppenhet och ditt beslut att vara sårbar och äkta gör skillnad. Stor skillnad.

  48. Respektlös? Förstår man inte själv att något inte är som den ska om en person frångår de vanliga rutinerna. Istället för att klaga så skicka ett snällt meddelande och fråga om allt är ok. Vad har det blivit av mänskligheten? Så fort någon kringgår det vanliga normala och inte hör av sig så blir det en personlig attack. Personen känner sig kränkt. Vore fantastiskt om människor kom ut ur sina bubblor och insåg att allt handlar inte om de själva utan att det finns andra orsaker till att folk inte hör av sig. Du har inte gjort något fel Petra som inte skrivit utan tvärtom, du har gjort något fantastiskt bra och tagit hand om dig själv. Krya nu på dig i din takt ❤️❤️❤️

  49. Som alltid är du modig och omtänksam att dela med dig av dig själv. Jag vet precis hur det känns med ångest och det är förfärligt. Så klokt av dig att pausa och lyssna på kroppen. Fortsätter du med det så kommer du att klara det bra, och känna tacksamhet för att du är en inkännande person.

    Bra att du tar hjälp av mediciner. SSRI har hjälpt mig (och därmed min familj) mycket. Med ångest kommer trötthet och deppighet och en medicin kan hjälpa att lyfta dig. Lycka till och lyssna på din instinkt.
    Kram

  50. Pas godt på dig selv ❤️ og hvis folk ikke kan respektere og vente på at du igen laver blogindlæg kommer der bare nye til. Din fine blog er FOR dig og du skal lave indlæg af lyst og ikke af pligt ❤️
    Knus fra en der har fulgt din blog i MANGE år 🤸‍♂️🥰❤️🌺

  51. Ta hand om dig på alla sätt du kan!! Det finns naturligtvis ingen anledning i världen att ha dåligt samvete över NÅGONTING som gäller sociala medier, blogg, läsare o.s.v. Massor av kramar!

  52. Har inte läst alla inlägg men du är väl i ”klimakterie-åldern” utan att vara oförskämd?
    Fick liknande mörka tankar och kände inte igen mig själv.
    Går nu på progesteron och östrogenspray och mår bättre av det, lycka till!

    1. Men såna som du Sara, ska sitta inspärrade med medicinering. En frisk människa skriver inte som du gör 🫣

  53. Hoppas du fortsätter åt rätt håll, och börjar känna lite mer balans. Ville tipsa om en FB grupp som heter klimakteriesmart. Kvinnorna beskriver nästan till punkt och pricka det du skriver om, katastroftankar t ex återkommer, och mycket annat. Det känns skönt att läsa vad andra skriver, och få igenkänning på något sätt. Själv är jag ute på andra sidan, och är i menopause. Min sista blödning var jag 57 år (nu 60) och åren mellan 54-57 minns jag som väldigt tuffa. (Även innan men då förstod man inte alls vad som egentligen hände). Året med sista mensen påbörjade jag bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron. Jag står på en låg dos, och känner att både kropp och själ är i ganska bra balans. Mycket styrketräning, promenader och riktigt bra kost, ingen alkohol. Att må bra får man verkligen jobba på numera. Men jag känner mig mycket mer skör än när jag var yngre (men starkare också på ett konstigt sätt). Har mindre ork på jobbet, och utmattad av äldre föräldrar med mycket problem. Vem har sagt att livet är lätt! Hoppas iaf att du återkommer till bloggen. Om inte hoppas jag du avslutar med ett adjö, så får vi alla önska varandra lycka till ii framtiden!

    1. Amen på det. Den gruppen ska jag kolla in 🥰
      Skör e fan rätt ord. Tvivlar på allt känner jag. Mig själv, vad jag vill, svärföräldrar som vill hälsa på 😵 Mamma som givk bort på 6 månader. Ensam pappa att hantera..
      Har inte samma glädje som förr å undrar vad som är hönan och ägget här.
      kram ❤️

  54. Vad är det för kommentar här ovan?!
    Man blir mörkrädd!
    Du, om någon Petra har ju bjudit på dig och ditt familjeliv, vackra hem, recept etc med de mest fantastiska bilder och inspiration man kan tänka sig!
    Alltid med en feelgood-känsla !
    Stort tack till dig för allt detta och hoppas att du orkar och vill fortsätta inspirera på ditt underbara sätt!
    Vårvinterhälsningar
    Eva

  55. En annan blogg jag följt länge är Sofi Fahrman. Hon har tagit beslutet att sluta blogga, och har skrivit ett sista ”tack för allt” inlägg. Jag tycker det var bra, då vet man liksom. Jag önskar du Petra kunde göra det också, för jag antar du har slutat blogga? Jag förstår så väl, att du mått dåligt. Men att avsluta med ett inlägg som Sofi har gjort, är det rätta tänker jag? Petra Tungården som jag också följde länge, har aldrig avslutat sin blogg på ett värdigt sätt. De sista två inläggen som gjordes var reklam/samarbeten. Jättetrist.

Lämna ett svar till Stina Ekholm Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rekommenderade inlägg