FRAM & TILLBAKA

..

 

.

.

rr (1 av 1)-11

.
.

Jag och min vackra älskade Lo Lo – äntligen tillsammans igen! (Vi leker med Photo Booth, därav kvalitén:)

.

.

.

.

Skepp å hoj bloggisar!

.

.

..

Här kommer en hälsning ifrån havet och Östersjön! Vädret här ute är fint och vi har just nu ”syd-syd-ostlig-halvbräckt-vind-med-krusar-och-knappt-någon-kuling” typ, eller ”det gungar inte” och det är ju det viktigaste när man åker färja:)

.,

Idag har jag nämligen det stora nöjet att åka fram och tillbaka till Nynäshamn för att hämta mina älskade stora skatter till öjn. Ääntligen får jag ha dem nära hos mig igen, mina underbara underbara skatter! Och att ääntligen får jag veta vad de gör, hela tiden. Veta om de är glada eller ledsna eller har fått någon läskig fästing som de inte ser eller kanske har något skrapsår efter en cykeltur som behöver plåstras om. Att ha koll så de inte dyker i för grunt vatten vid badplatsen eller sprutar tändvätska direkt på någon tänd grill eller sätter fredagsgodiset i halsen eller eller eller… För det är det värsta med att vara en separerad/frånskild förälder. Att inte få ha koll hela tiden. Att inte veta allt som händer och sommarveckorna de är hos pappa är alltid så evighetslånga. Men jag är nog, som tur är, en mamma som oroar mig ganska lagom mycket ändå tror jag. Jag har nämligen fått lära mig att släppa kontrollen och slappna av och bara utgå från att allt är bra när de inte finns där hos mig. När jag inte vet allt hela tiden och har full kontroll och när jag inte kan gå in på deras rum på kvällen som jag brukar, bara för att kolla att allt är okej och höra dem snusa och se att täcket ligger bra. När jag inte kan klappa deras kinder och inte får viska ”Mamma älskar dig mest i hela världen – sov så gott” som jag alltid gör (fast de sover och med all säkerhet inte hör:) Tror nog kanske att ni är många mammor där ute i samma situation och som vet precis vad jag menar. Vi är ju ganska många som har somrar med så mycket längtan och som har den uppdelad i veckor…

.

.

.
.
Bild 2013-06-26 kl. 13.43-2.

.

Puss!

.

l

.

Men nu så är de åter ”mina” igen i flera låånga sommarveckor! Underbart:)

.

.

,

Nu ska en mycket glad mamma väcka sina raringar (de ligger och slumrar sött här brevid) och så ska vi gå ut och äta glass i solskenet ute på däck.

.

,

Ha en fin fortsättning på dagen alla!

.

.

KRAM
.

.

.

Rekommenderade inlägg

15 thoughts on “FRAM & TILLBAKA

  1. Härliga bilder på er!
    Visst är det så på somrarna att man får ”lämna ifrån sig” barnen lite och jag tyckte också det var svårt att vänja sig. Nu är mina killar så stora så den tiden är förbi för mig men jag vet oron ibland:)

    Kramar till er
    Adela

  2. Hej du vackra kvinna. Grattis till din placering på blogg toppen, men jag är inte förvånad din blogg är bara så underbar <3
    Eller hur det finns inget värre än att vara ifrån sina barn….
    Det får mig att tänka på en annan fin blogg jag följer, dock så innehåller den andra bloggen så mycket smärta och sorg men också precis som din så oerhört mkt kärlek:
    http://mejaminmeja.blogspot.se/
    Jag vet inte om du tar illa vid dig av denna frågan i så fall ber jag om ursäkt på förhand, men som du skriver i detta inlägget så vill man som förälder bara att ens barn ska må bra och vara friska och lyckliga hela tiden och att inget någonsin ska hända ens barn men tyvärr så har denna familjen drabbats oerhört och får gå igenom så otroligt mkt, jag kan inte ens föreställa mig, jag beundrar dom så och lilla Meja är för alltid i mitt hjärta.
    Nu till min fråga: Finns det en möjlighet att du skulle kunna länka till Mejas sida då man nu håller på med en insamling till Meja för att försöka uppfylla lite av hennes önskningar…
    Jag vet att det är så många som följer din sida och det räcker med att en hjälper till för att göra en liten skillnad för lilla Meja, ge henne lite ljus i all mörker <3
    Tack på förhand och tack Petra för din blogg och för att du delar med dig <3
    Kram

  3. Oh vad jag känner igen mig i det du skriver, det har gått nästan precis ett år sedan jag separerade med barnen far, dom har från början bott varannan vecka hela tiden, vilket funkar super bra. Men den där kontrollen och oron, att man inte riktigt vet vad som sker. Men den har börjat släppa nu, jag vet att mina guldklimpar inte skulle kunna ha det bättre så lugn i min själ infinner sig ♥

  4. Jaaaa, visst är det jobbigt när man inte får ha sina barn hos sig! Nu när min dotter är så stor (snart 16 år!) har det dock blivit lättare, samt att jag väl vant mig efter att ha haft det så här i tio år…

    Ha det så mysigt med alla dina fina barn!
    Kram

  5. Jag känner lite oro bara att barnen är iväg hos en kompis och leker typ. Jag oroar mig för att nåt ska hända när jag inte är med! Så jag förstår att det måste bli mycket oro att hantera när man inte träffar sina barn på flera veckor. Och jag känner igen mig i att titta till dem när de sover, det gör jag varje natt, kollar så att de ligger bra och andas..

  6. Fint skrivet. Ha det nu så jättehärligt med dina skatter. Sant att det är viktigt ta vara på stunderna, en liten lycklig stund är så mycket värt.

    Allt väl nu!
    Camilla

  7. Men fina ni! Haha jag har varit inne ett antal ggr den senaste veckan på din ”gamla” blogg och minsann känt lite saknad men nu hittade jag dig här, slutledningsförmågan är på topp =)

Comments are closed.