
.
Jag idag innan gymmet! Försöker få till sisådär 3 pass i veckan ungefär
Det har kommit ett par önskemål om att jag ska skriva vad jag tränar och hur mycket osv och det är ju kul om man kan inspirera med det! Speciellt som en 52-taggare för mina älskade läsare och ni som inte riktigt är där än, det händer grejer med kroppen kan jag lova och det började väl för mig runt 48 år. Ja när det var pandemi och unnade då ”unnade man sig ju en del” (för att stå ut) och så tänkte man att det fixar jag sen, Och förut kunde man ju ”fixa kroppen” ganska lätt, var bara att hålla igen och springa lite extra någon månad så var man back in shape. Men inte numera!
Nä nu väger jag faktiskt mer än jag någonsin gjort (har bestämt att sluta väga mig!) men jag känner mig istället bra mycket starkare..
.

.
Jag har ju löptränat regelbundet och flitigt sen skilsmässan från min första man. Då hade jag aldrig någonsin sprungit mer än på gympalektionen och avskydde typ all träning. Jag var ju rätt smal ändå med mina 55 kg så det fick duga. Men springandet blev min terapi då när jag mådde dåligt och jag älskade känslan av att så småningom springa fortfort och orka! Jobbiga tankar och känslor försvann där i spåret och jag sprang 5-6 km varannan dag. Men…
.

.
Jag fick för mig att köra ”Runstreak” och springa varje dag i ca 100 dagar och det ska man inte göra tydligen…
Iaf inte om man är 49 år som jag var. Min högra höft pajade till slut och sen dess har jag inte kunnat springa som förut. tyvärr Så fort jag försöker får jag tväront dagen efter så säkert något där inne som är helt utslitet, har inte kollat med doktorn än. SÅ trist men det är vad det är.

.
Men istället hittade jag styrketräningen på riktigt! Som jag också har tyckt varit sååå trist tidigare. Jo jag hade en jättebra pt ett tag som lärde mig hur jag ska ta i så det visste jag men orkade verkligen inte släpa iväg mig till gymmet och köra i de där gamla maskinerna. Hade ingen bra känsla eller motivation och tyckte att jag bara gick runt och duttade lite här och lite där.
Men så bestämde jag mig att nu ska kötta på som en man ist.! Eller som min man då hehe, han går på samma gym och är gammal muskelknutte. Inte tänka på hur kroppen måste se ut och träna massa rumpa och ”vara tjejig” utan mer jävlaranamma. Mycket fria vikter och dragövningar och träna mycket armar, magen och rygg. Sen 15-30 min på trappmaskinen varje gång för att ge ben och rumpa en omgång och få lite flås. Och jag mår så bra av styrketräningen nu! Nu när jag blivit rätt mycket starkare och kan ta i ordentligt på ett annat sätt, det gör verkligen underverk att lyfta tungt när man är på tex dåligt humör..

.
Fyrabarnsmamma and 52 – what to do!? Jo både träna och äta ordentligt.
.
Och när det gäller kosten så vet ni ju att jag unnar mig allt och lite till (jag hör alltså inte till de där influenserna som ”bara låtsas” att de äter tex en stor tallrik pasta, jag ä t e r den faktiskt och tar gärna om:)
Men jag lägger alltid upp mest protein på tallriken och äter mycket ost och ägg. Proteiner bygger muskler. Så försöker jag att få i mig mycket grönsaker men det är inga sallader var och varannan dag utan mer som tillbehör. Jag vill kunna äta och dricka precis vad jag vill och jag vill att mina barn ska känna att de har en mamma som gör det. Mat ska vara glädje. Dessutom vill jag inte köra några tillfälliga dieter längre, det måste vara hållbart och inget man bara väntar på ska vara över …
Nej jag är verkligen inte den smalaste längre men i min ålder blir det faktiskt inte ens snyggt att banta ner sig massa Man blir tyvärr lätt lite grå, tärd och sliten som jättesmal eller mager.
Man får helt enkelt acceptera att kroppen ändras och förutsättningarna är inte detsamma och så träna sig glad ist:)
.
KRAM
.
.
.