![]()
.
Här har ni mig – en inte helt soft bloggerska även om det ser ut så på picset. Usch jag mår inte så superbra just nu (och inte de senaste dagarna heller – därav frånvaro från blogglife. Ledsen för det) Nej jag är inte sjuk utan det är bara inom mig jag mår blä och jag vet vad det är. Snart är det dags igen – detta är ett resultat av min rädsla för att flyga. Fy det blir värre för varje gång (och varje år) och jag undrar om jag kanske börjar få en fobi? Och jag känner igen det här så väl. Mamma har extrem flygfobi och hon har inte klivit ombord på ett plan en endaste gång sen 1984 (DEN sista flygturen hon och vi gjorde till London minns jag väl kan jag lova) Jag vill inte vara så rädd och jag VILL absolut inte vara hämmad av den här rädslan och inte låta oss se och uppleva och göra saker . Därför förtränger jag det hela och låter bli att tänka på och planera runt våra resor överhuvudtaget (själva flygandet alltså) och packa och greja förrän i sista minuten. Iom att jag förtränger så säger min kropp och knopp ifrån istället. Alltså jag har såna mardrömmar just nu så ni anar inte. Kan man ha panikångest när man sover? Isf har jag nog det. Det är ganska vidrigt faktiskt – vaknar med ett skrik och tror att jag/någon annan dör och det så verkligt så ni anar inte. Ibland vaknar jag att jag står jag på golvet och skakar! Ja ni hör ju. Cocoloco. Borde nog gå i terapi eller något tror jag.
.
Så det som ska bli så KUL måste alltid först vara jobbigt. Fy vad jag hatar den där känslan. Det värsta är innan och under själva starten, brrr. Har inga problem med trånga utrymmen eller så eller höjder och rädslan går ofta över när vi väl är uppe (jag ger väl upp då) Som tur är har jag medikamente att ta till och tar ett glas vin innan vi går till gaten och det brukar ta udden av det värsta när vi lyfter (inte superkul att vara påverkad med småbarn men vad gör man:/) Det som också hjälper mot rädslan är att bo på Arlanda innan take-off. Vi har gjort det varje gång de senaste åren och då blir jag liksom lite ”acklimatsiserad” till flygplanen och slappnar av. Sen älskar jag ju faktiskt flygplatser – där skulle jag kunna vara jämt! Så härlig stämning och mysigt att äta lite gott och shoppa tax-free och se alla andra människor på väg ut någonstans i världen.
.
Som tur är så har jag bästa peppen och stödet från min man (Han är ju från familjen”SAS” – svärfar och svärmor jobbade båda på på företaget) Han gör mig alltid lugn, älskar honom extra mycket för det<3
.
.
Så nu vet ni hur jag mår just nu (Och utresorna är alltid värst. När vi ska hem brukar det kännas mycket bättre) Någon som känner igen sig att känna sig så här inför att just flyga förresten??
.
Hoppas ni mår bra iaf och har det fint i värmen vänner!
.
.
KRAM
.
.
.