VÅR STÖRSTA SURPRISE BLIR TVÅ ÅR IDAG

.

T Ä N K att vi har en liten liten pinfärsk två-åring här hos oss idag! Hurraaaa! Det var det inte många som trodde för några år sedan (vare sig ni eller vi:) Ja Moje blev en mycket stor överraskning i vår familj och den bästa bästa sådana. Inte alls planerat eller väntat blev jag plötsligt gravid vid 43 års ålder. Tog bort mitt p-skydd (eftersom det var hög tid för det) och två veckor senare – boom – blev jag gravid innan jag ens hade funderat på en ersättning. Många många tankar var det där och då och jag var så chockad och omtumlad och nej jag mådde inte alls särskilt bra just när stickan visade plus.. Hur skulle jag göra nu? Vi hade ju faktiskt stängt bebisdörren sen länge länge och det fanns inte i min världsbild att bli gravid längre. H blev ju istället överlycklig vid beskedet, han hade ju önskat ett till litet syskon länge men respekterade så klart  min önskan om att det var jättebra med de 3 barn vi hade. Åh glädjetårar rann för hans kinder när jag berättade och där och då kände jag att det fanns nog bara ett rätt beslut.. Hur skulle jag kunna att inte låta honom bli pappa igen när det betydde så mycket. Men så var det ju alla “risker” vid min ålder. Ville utesluta allt som var möjligt innan jag ens kunde tänka mig som en bebismamma igen. Tester på kliniker följde och vi åkte  till Thailand på semester och en kväll plingade det till i mailboxen – svaren hade kommit. Ändå från Hong Kong via Geneve till Hua Hin kom svaret att allt bara såg superfint ut. En liten till synes helt hel och frisk gosse växte i min mage och d å rann mina glädjetårar för första gången. Åh. Vi skulle verkligen få ett till litet b a r n igen, vad otroligt härligt underbart. Vilken gräddklick på moset och körsbär  på tårtan med en liten sladdis!

.
.

 

..

Nope det var ingen dans på rosor direkt  att vara gravid efter 40 kan jag berätta.. Oooh mama. Jag mådde pyrt i månad efter månad men illamåendet släppte sen äntligen efter sex-sju månader. Sen var bara den där galet förlamande tröttheten kvar, yes jag var verkligen helt off (Bara väntade och väntade på att få den där “kraften” som jag fått när jag väntade mina andra barn). Gravidkrämporna var verkligen inte alls det jobbiga denna gång utan den totala orkeslösheten. Puh. Det var som hela kroppen ropade “Men hej vad håller du på med? N U? Lite sen med detta kanske hm??” Och o r o n var där precis hela tiden. Oro inför förlossningen (önskade ju kejsarsnitt som ni vet men som först skulle bli beviljat efter ex antal samtal på sjukhus) oro inför hur vi som familj skulle bli fungera nu med en extra liten medlem, oro inför min ork och oro framförallt  inför  hur babyn skulle må. Drömde så mycket mardrömmar och sjukdommar och skador och handikapp.. Men så kom beskedet i april att jag verkligen skulle få mitt kejsarsnitt och tiden blev den 3 maj 2016 kl 9.00. Då lättade mycket oro ordentligt och jag fick några veckor då jag kände mig lugnare och mycket mer harmonisk! Var inte heller så tung där på slutet (tror jag gick upp totalt 12 kg) och magen var ganska nätt jämfört med mina tidigare gravidmagar. Så var idag kommen och vi var s å förväntansfulla..

.
.

.

Knäppte av lite bilder i farten så där när vi åt frukost imorse! Moje fick en egen hemgjord minitårta gjord på bit sockerkaka och grädde och strössel bara.

 

.

Så kom han ut vår lille överraskningsblondin “kejsarvägen” under en underbart fin och känslosam förlossning (som ni kan se pics från här om ni vill. Tänk att en i operationsteamet tog dessa fina överaskningsbilder åt oss, det kommer vi aldrig glömma) Och han var det vackraste lilla barn jag sett, arg och kladdig och med en liten kalufs, pappas krökta överläpp, gammelmorfars blåa blick, breda axlar och den där lilla nosen som vi inte vet var den kommer ifrån och som jag älskar. Ja åh vad jag älskar den där ungen alltså, det gör vi alla galet mycket. Moje doftar tom som godis! Han är familjens lilla yrväder och våghalsiga karamell och vi skämmer bort honom totalt och alla ojar konstant över hur “hiimla söt och rolig han är”. Är väl så när man är den klart minsta lilla sladden i en familj:)

.

.

TACK Per Love Maurits att du kom till oss och för att du är du! De två senaste åren har gått galet fort men de har varit helt igenom fantastiska med dig –  mammas minsta stora skatt<3

.

.

KRAM

.
.

Psst. Har fått så många frågor och mail från kvinnor som är över 40 och som är lite villrådiga och vet inte om de vågar skaffa ytterligare ett barn så sent. Många vill veta det egentligen känns att vara “äldst” av mammorna på dagis och hur omgivningen reagerar och om man orkar. Hur jag själv ser på framtiden och hur det är att vara en äldre mami. Det är så klart olika för alla, alla har olika fysiska förutsättningar när det gäller graviditeten och det är olika när det gäller stöd och support från omgivningen. Jag har ju turen att ha en fantastisk pappa till mina barn och har full back up från min man. Jag tar det tyngsta lasset hemma (så klart som de flesta mammor gör:/) och roddar med hela hushållet men han är väldigt engagerad i precis allt som rör barnen. Jag är pigg och frisk och är stark så det är ingen som helst skillnad med orken med en bebis/småbarn (orken e f t e r graviditeten). Sen räknar vi sammanlagd föräldraålder hos oss och eftersom H är 5 år yngre än vad jag är så är vi ju sammanlagt helt “normalåldriga” föräldrar haha. Nej men skämt åsido så vet man aldrig hur man kommer må eller hur framtiden ser ut – det vet man inte vid 25 år eller vi 45 år. Man får vara glad så länge man mår bra och då ge allt, så tänker jag iaf! Och bry er inte om “vad andra ska tycka” det får aldrig någonsin hindra en för att göra det man helst önskar och vill, oavsett vad det än är. Go for it om ni vill ha bebis sent säger jag – för mig var det bästa som hänt mig och jag känner mig faktiskt yngre nu än för 3-4 år sedan<3

.
.

Rekommenderade inlägg

22 thoughts on “VÅR STÖRSTA SURPRISE BLIR TVÅ ÅR IDAG

  1. Grattis Moje, lilla sockersöta prinsen!
    Fint du skriver.. blev helt rörd och lite lipig t.o.m. Önskar själv en liten till men det kört på den fronten 🙁 Så klart överlycklig över mina två mirakel men har alltid önskat en stor familj!
    Känner flera som fått barn efter 40 och det har gått fint.
    Ha en nu en mysig kalasdag!

  2. Grattis till sötnosen!
    Så fint skrivet Petra, gillar när du står på dig. Folk får tycka vad de vill, det är er familj och vi andra ska vara glada att du vill dela med dig ❤️

  3. Fint skrivet, blir helt tårögd här på kontoret. Grattis till lille 2-åringen!!
    /Karin

  4. Grattis Moje!
    Han är så fantastiskt söt och jag förstår er glädje! <3
    Men när du beskriver graviditeten blir jag lika osugen som vanligt att skaffa barn.. haha ^^

  5. Så fint skrivet! Jag brukar väldigt sällan kommentera, ledsen för det, men detta var så vackert. Blir berörd! Du verkar vara en stark och kärleksfull mamma!❤️

  6. Grattis Mauritz! 💙
    Tittade tillbaka på inlägget när han föddes och grät, jag och min man har ett planerat kejsarsnitt på onsdag då vår bebis (vår son!) ligger i säte. Han är vårt första barn som efter flera års kämpande blev till på det tredje IVF-försöket. Så otroligt efterlängtad ❤️. Är nervös för snittet och överlycklig att han snart är här på samma gång, tänk att på onsdag blir livet aldrig sig likt igen.

    1. Det kommer att gå jättebra, om du vill ha musik som spelas när han kommer ut så kan man få det… Gjorde mig mindre nervös och salen fylldes av ett lugn..

  7. Stort GRATTIS till er lilla söta sladdis som blir 2 år!! Han är så söt på alla bilderna <3
    Blev själv mamma till vår lilla sladdis då jag var fyllda 40,5 år. Nu är han 10 år !
    En helt fantastiskt och underbar känsla <3 vi har 4 barn sen tidigare som nu är 25 ,23.5 ,21 och 18 och så 10.
    Jag kände mig i toppform och mådde helt fantastiskt bra! och alla jag mötte tyckte det var helt magiskt och underbart med barn efter 40 och dessutom en sladdis ! Och för 6 månader sen blev vi mormor och morfar till en liten Razmus <3
    Så många fina bilder från er lilla 2 årings födelse!!
    Önskar en en superfin dag och Blessings till er lilla familj och jubilaren <3
    p.s Älskar din fina blogg!!

  8. Lycka, minnen kommer till mig, fyllde 40 år en månad före det vi fick vår “sladdis”, var också orolig “för allt”, tog alla prover som gick och “gjorde” kejsarsnitt och detta var 1980 !! så då var det ovanligt att få barn efter 40. Men nu fyller han 38 i juni och jag 78 !! Min man har fyllt 82 och vi känner oss f.f. unga, har fått uppleva många spännande saker tack vare vår sladdis, han har bott i många länder som vi då besökt, han kommer hem till oss med sin underbara fru flera ggr/år, vi ser fram emot att få hänga med många år till och hoppas att han också får barn så våra andra barnbarn får en liten kusin.

  9. Jag känner bara “girl power” ( kom inte på nåt bättre ord för det=) ) när jag ser äldre kvinnor som skaffar barn. Jag har fått intrycket att det blir allt vanligare(?) och att många faktiskt har blivit gravid naturligt (?). Känns som att många som har varit äldre och blivit gravid naturligt förut har valt bort barnet just för att det inte har varit ok i samhället för en äldre kvinna att få barn. Men männen kan vara över 70år och det anses fortfarande vara ok! Så jag ser det här bara som ännu ett steg framåt i jämställdheten, vill vi och kan vi, så ska vi kvinnor också få skaffa barn när vi vill det ska inte bara vara männens privilegium!

  10. Jag fyller 48 i sommar och har två tjejer på 16 respektive 14 år. Sedan har jag en liten Alvar som precis fyllt 1 år! Här i Stockholm ser jag andra ”gamla” mammor titt som tätt men att vara över 45 är ganska ovanligt.

Comments are closed.