,
.
.
, .
.
Hej!
.
.
Imorse fick jag besök av Mia som var här för att filma mig då jag är med i en antimobbningskampanj som heter Stopp Nu. Den startades efter att Victoria Baggi skrev en krönika i Småstadstidningen om sitt eget mobbade barn och många vill nu visa sitt engagemang genom att skriva på en namninsamling. En namninsamling som ska överlämnas till de styrande politikerna i vår stad den 11 november där vi som skrivit på kräver att de gör allt som är möjligt för att säkerställa tryggheten i våra skolor. Målet är nolltolerans mot kränkningar och mobbning och krönikan kan ni läsa här och gör det för den berör så mycket. Skriva gärna på du också och hjälp oss göra vår fina stad till den tryggaste skolkommunen i Sverige.
.
.
Denna kampanj känns oerhört viktig för mig och nej, jag tycker verkligen man aldrig ska acceptera mobbning. Jag har ju som många av er vet egna erfarenheter av kränkningar och påhopp och det var pga av min roll som uppmärksammad och ibland utsatt mediaperson som jag fick frågan om att vara med #STOPPNU på ett litet hörn. Mina egna erfarenhet av mobbning och påhopp kommer dock även från skoltiden då jag både var en av de i den där ”större gruppen” som totalt frös ut de som stackare som var lite ”annorlunda” men även var en som själv blev retad ibland. Jag hade en sk ”vän” som gärna gjorde omvärlden uppmärksam på mina ev brister eller helt enkelt ljög ihop något ofördelaktig om mig och njöt sen när jag hamnade i skottgluggen på skolgården och kände mig utsatt och ledsen (vilket hon fortsatte med i vuxen ålder och gör än idag faktiskt. Hon ger nog aldrig upp smutskastandet och baktalandet men vi är dock inte ”vänner” längre men tyvärr så kommer mycket fram ändå) Det har så klart format mig, jag har ibland ganska svårt att känna tillit till personer. Jag vet inte riktigt vem jag kan lita på och vem som vill vara en vän på riktigt och vem som verkligen håller mig bakom ryggen när det blåser och jag har svårt att släppa människor nära in på livet. Ja, jag är nog rädd för att bli hånad, sviken och baktalad igen och ändå har jag hamnat i ett yrke och en position där jag är ständigt är det och väldigt utsatt i kommentarfältet av illvilliga sk ”anonyma” som kan skriva precis vad som helst till mig. Det är absolut klart för mig att jag provocerar vissa genom bloggen och jag kan förstå att det kan provocera när någon som jag varje dag skriver om lycka, framgång och glädje och om shopping, massa ytligheter, mat och resor. Men det är det som feelgoodbloggen House of Philia handlar om, det roliga och härliga i livet och ja, jag är verkligen på riktigt lycklig och nöjd med min tillvaro idag. Men jag har inte alltid varit det och jag har varit med om riktiga svårigheter. Jag har varit (och är) utsatt men jag väljer att se allt positivt med livet, i både stort och smått. Men man får inte ge sig på andra för att man själv mår sämre. Man kan välja hur man vill att ens liv ska vara och hur ens omgivning ska få känna sig i ens närhet och man kan välja om man vill vara en sån som mobbar och pratar illa om andra på jobbet, skriver taskigheter på nätet eller helt enkelt vara snäll. Så enkelt är det. Det är svårare för barn att förstå dessa självklarheter men för alla vuxna borde det vara givet att man inte ger sig på andra bara för att man tycker lite olika om något eller för att man gillar olika och ser olika ut. Om inte vuxna kan visa respekt för varandra, hur ska då våra barn kunna lära sig detta.
.
.
.
STOPP NU & KRAM
,
.
.
.
.
Fina vän <3
Härligt Petra, nolltolerans som gäller, vi vuxna måste vara föredöme för barnen. Vilket fantastiskt uppdrag du har fått, gläds med dig WOW
Mobbing är så otroligt onödigt. Har ett barn vi fått flytta pga. skolans maktlöshet. I det fallet låg t.o.m föräldrar bakom (ja, även föräldrar som var utbildade pedagoger….). Har ytterligare ett barn som vi vakar över som hökar eftersom han otroligt nog också är utsatt av en särskild pojke som inte fattar vad rätt och fel är. Ett omfattande arbete sker runt denna elev men inget hjälper. Flera barn i min sons klass blir utsatta för hans agg. Jag har numera avslutat ett bra yrke för att studera vidare till något som leder mig in där jag kan arbeta med och hjälpa barn som både mobbas och mobbar eftersom jag känner att detta är det viktigaste som finns… Skolans värld och dess attityder måste verkligen förändras. Här formas vi till de vi blir som vuxna. Vi måste alla få en chans till en trygg uppväxt, en social tillhörighet där vi kan vara de vi är, för att bli stabila vuxna som mår bra!
Bra att du belyser det Petra!
Kjære fine Petra. Takk for at du engasjerer deg i dette viktige temaet, og for at du deler av dine tanker og erfaringer! Heier på deg!! Klem
Usch mobbing är verkligen hemskt! Det är ett stort mörkertal o Många tonåringar som mår dåligt och blir utsatta flera år o får meen för livet pga elaka o oförståndiga människor. Nej noll tolerans o konsekvenser för de som mobbar. Tyvärr är det idag svårt som vuxen att se allt ( det pågår så mkt bakom våra ryggar som ex genom internet :(. Bra men kampanjer!!
Tack att du engagerar dig!!!
Bra att du engagerar dig i detta. Människor kan verkligen vara hemska barn som vuxna. Tänk om alla kunde behandla andra som de själva vill bli behandlade, det hade löst det mesta. Våga visa andra människor respekt och vänlighet. Som min mamma sa ”jag tror inte på Gud, men jag tror på God” 🙂
Fint att du skriver om detta <3 och även om man kan lista ut att din "vän" lider av avundsjuka, så är det inte lättare att bli utsatt för den.
Det är hemskt att mobbning bara blir större och större. Jag blev mobbad och skulle kunna göra vad som helst för att få det att sluta. Det är INGEN som ska behöva gå igenom detta. #STOPPNU
Fin du är Petra!! Berörande inlägg och toppen att du är med i denna kampanj. Kram!
Håller med om att STOPP NU är så viktigt. Vi ska aldrig någonsin tolerera kränkningar eller mobbing MEN…..det är så många som verkar tro att vi skolor har så många rättigheter till fostran och så många möjligheter till disciplinära åtgärder som vi inte utnyttjar. Det där är fel. Ledsen att behöva påtala det, men vi är många i skolans värld som sliter vårt hår för att få våra elever att ha ett bra språkbruk, ett respektfullt bemötande och goda mellanmänskliga relationer men vi kan inte låsa in elever, hålla fast eller hålla för munnen på dem. Vi kan inte punktmarkera varenda individ som väljer att inte följa regler, etik och moral. Vi har väldigt få kännbara konsekvenser att ta till och inte sällan får vi väldigt dåligt respons hos föräldrar kring detta. Skolans uppdrag är absolut att skydda och säkra för sina elever – alla har verkligen rätt till arbetsro och att inte bli utsatt för någonting. Föräldrars uppdrag är att uppfostra sina barn till att respektera alla människors lika värde samt människolivets okränkbarhet. Tillsammans blir vi starka!
Kram Mia
http://happyvardag.se/2014/10/16/skolcool-maste-man-gora-skolarbete-nar-man-ar-sjuk/
Bra skrivet!
Jag tycker föräldrarna har det absolut yttersta ansvaret för sina kid´s. Det krävs engagerade föräldrar som är med sina barn, involverar sig i deras liv och träffar deras kompisar..och inte skiter i allt och blir bara polaren som går med på precis allt.
Att en förälder bryter och markerar när det gås över gränser. Att man har tydliga riktlinjer och inte viker ner sig utan visar vem som är förälder utan att för den sakens skull bli dum. Att man talar med sina barn om rätt och fel, när det händer något som inte är ok. Att det tas på allvar redan från början.
Sen går det ju inte att ha koll på precis allt, det gör det ju inte. Men så mycket man bara kan.
Min erfarenhet där jag sett barn växa upp av curlande föräldrar, skapar extremt osäkra barn. Föräldrar som inte orkat med, där har ungen hamnat på glid och föräldrar som varit engagerade i sitt barn, ja, där blir det också fantastiska ungar som inte mobbar eller beter sig illa utan vet skillnaden på rätt och fel. Trygga barn.
Det känns som att det ibland lämpas över allt ansvar på lärare och skola och de kan som du säger inte finnas med konstant heller.
Kram Åsa
Go Petra! Känner igen mig så mycket i din text, precis så var min skolgång och haft en person som fortsatt att smutskastat i vuxen ålder, tragiska människa. Toppen att du engagerar dig! Noll tolerans mot mobbing!
Hej!
Fantastiskt bra att du tar upp det här du som syns i cyberspace och når ut till många.Både sorligt och tänkvärt att läsa krönikan och veta att de inte är ensamma om detta utan tusentals barn är utsatta varje dag….behövs verkligen kraft tag och att vi går samman mot mobbning. Tack för att du gör det här!!!
Kram Kamilla örebro
BRAVO!!
Så fint och bra du skriver om dina egna upplevelser, både som barn och vuxen.
Fortsätt skriv som du gör, det är en skön stund att kika in här på fina bilder och kul texter.
Jättejättejättebra att du hjälper finaste Vickan i hennes kamp!!
Kram på dig
<3 <3 <3
Heja! Bra jobbat!
Bra gjort Petra!!! Kram/Marie
Har tyvärr liknande erfarenheter och lyckades till slut skaka av mig den sk vännen. Lever i ständig oro att hon ska dyka upp igen, men tror och hoppas att jag skulle hantera henne lättare nu än för 20 år sedan. Har lätt att hamna i tankar om att det är viktigt att vara lyckad och snygg med fint hem mm, försöker tänka jag är good enough och ffa glad och snäll mot alla människor jag träffar. Jag kommer självklart aldrig vara så elak mot någon som hon var mot mig. Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Du är vacker på både insida och utsida.
Hej Petra!
Så fint du formulerade detta tyvärr stora problem i vissa skolor (och i vanliga livet). Jag skulle aldrig få för mig att vara avundsjuk på dig för att du lever ett härligt liv! Dock vill jag gärna läsa om det och tycker att din blogg har precis rätt feel-good-känsla. Vardagslyx att läsa den varje dag.
Kram från Karina B, och fortsätt precis som du gör
Bra att du tar upp detta. Jag saknar inte mina år på högstadiet och det beror en del på vad du skriver om nu. Jag tycker det känns jobbigt att tänka på att mina barn kanske råkar ut för samma sak som jag gjorde. Hoppas kampanjen har lite effekt!
Bra där Petra!
Känner dig inte, men kan nog tänka mig vem denna ”vän” eller snarare ovän skulle kunna vara.
Har man följt dig under längre tid samt vet vilka som också har bloggar i din vänkrets så kan man lista ut och också själv se en tendens. Sånt lyser liksom igenom!
Fortsätt på din väg och allt kommer tillbaka -as you know….har man då goda tankar -som du- så kommer det en själv till godo <3
Kram Lotta
Bra initiativ, jag har lagt ihop två och två av det du skrivit genom åren, men nu förstår jag helt, så jag har tagit bort mig som följare av din fd vän. Sånt beteende ska man inte tolerera, heller inte premiera.
Kram C
Bra skrivit!
Man får vara superlycklig och tycka allt känns härligt.
Men jag tror ändå att du skulle vinna på att ibland, som nu, ta upp viktiga ämnen. Så att vi ändå förstår att det finns en mänsklig varelse bakom tangenterna. Även vi sveps med och glömmer bort. Det är då det sticker till i avundsnerven. Det är då en del börjar skriva på trolska.
Mobbing är hemsk. Och vissa växer ur den men för vissa fortsätter den. Tror inte de har förstått. Eller så mår de fortfarande inte bra med sig själva.
Ha en bra dag! Tack för viktigt inlägg!!
Du är den blogg jag tittar till varje dag för att få lite positiv peppning och inspiration. Jag tror självklart att du ibland också kan känna dig ledsen och stressad men som du skriver så är det inte det negativa du fokuserar på, utan det som är gött med livet. Och det gäller att passa på att njuta medans vi kan och har möjlighet. Man vet aldrig när saker och ting försändras. Passa på att njuta av barn, inredning, mode och resor medans man har åldern och hälsan i behåll 🙂 Kram till den bästa bloggaren i Cyberspace!!
Åååå vilket underbart skrivet inlägg. Helt fantastiskt initiativ i stan och skulle verkligen behövas på fler ställen. Tack fina Petra för all glädje i vardagen du utstrålar i vartenda inlägg. Det förgyller mina dagar även om jag inte kommenterar så ofta och hjälper mig att se lika positivt på tillvaron som du gör.
Ha en fin helg
Kram
/Vivvi
Hej Petra!
Ääääääälskar din blogg. Det är helt klart bäst och den jag följer kontinuerligt. Andra bloggar kommer och går för mig men din har jag följt i flera år :)… Älskar din inredning och det är alltid så smakfullt! Hoppas det snart kommer ett sådant där härligt inlägg med många inredningsbilder på erat fina hem :)!
Tror mig också veta vem din fd ”vän” är och jag tycker inte heller hon verkar särskilt sympatisk, säger som någon tidigare kommenterade, det lyser igenom…
Ha en fin kväll!
Kram Petra
Hej Petra!
Tack för detta inlägg, här kan du verkligen göra en insats. Det är många som ser upp till dig och att få höra att även du varit och är utsatt ibland kännas skönt att höra. Dig är det ju överhuvudtaget inget fel på men när någon är blir utsatt för mobbing är det lätt att man kritiserar sig själv. Vet (tror jag) vem ”vännen” är och det är en sjävupptagen sådan. Heja dig!!
Hej tack före en fin blogg. Hatbföljt dig
Hej, har följt dig länge med blandade känslor. Äntligen känner jag att du visar att du är en vanlig människa. Dagens inlägg berikar verkligen din blogg mer än vad jag tror att du tror. Mer typ sådant. Våga att öppna dig mer och du kommer att vinna . Jag lovar. Tack. / Anette
Bra skrivet Petra, heja dig!
Ni som hintar vem fd mobbaren är, jag undrar om det är en bloggare som är aktiv nu? Vill ju inte understödja denne omedvetet….
heja heja!!
Hej
Bra där att du tar upp mobbning.
Men dom skriver elaka saker på nätet om folk dom inte känner,visar vilka dåliga människor dom är och kanske är det om dom själva dom skriver.
Jag brukar titta in i din blogg i bland och alltid kul att läsa om en lycklig familj tycker jag ,som har fina barn och fint hemma.
Fortsätt att njuta av livets goda ting man vet aldrig när det vänder.
Tusen tack för era hälsningar fina! Det är så skönt att höra att ni stöttar både Stopp nu! -kampanjen och även att ni stöttar mig när jag blir så här personlig och öppen på Hofp för detta är faktiskt ganska jobbigt att skriva om. Trakasserier av alla de slag är så onödigt och så tråkigt och ja det känns när man blir utsatt för dem. Vet att det är många fler än jag av oss som vet hur det är att att bli påhoppad eller att ha barn som blir påhoppade (och jag vet ju att det är flera av er som hälsar här ovan som vet e x a k t vad just jag blir utsatt för) Tack för att ni är ni och för att ni finns och fortsätt vara de underbara kvinnor ni är. Var rädda om varandra, er själva och var rädda om er små hjärtan. Inget barn, eller vuxen, ska behöva känna sig kränkt eller utsatt.
LOVE
P
Du kanske inte kan förändra världen, men ditt engagemang och din glädje och värme kan betyda mycket för många människor. Det är stort. Tänk på det. Du betyder mycket!
Tack Petra för att du lyfter den här viktiga frågan.
Vid mobbning går ingen fri.
Går det någonsin över?
Jag tror inte det.
Därför säger vi #stoppnu
Hård kram